New Guinea Moon

Författare: Kate Constable
Titel: New Guinea Moon
Sidor: 275
Utgivningsår: 2013
Bokförlag: Allen & Unwin

Julie har inte träffat sin pappa sedan hennes föräldrar skilde sig när hon var tre år gammal. Och efter ett bråk med sin mamma blir det plötsligt bestämt att hon ska fara till honom i New Guinea och spendera sin sommar där. Hur kommer det bli att bo på en plats hon aldrig vart till förut, och där hon inte känner någon? 


När jag började läsa visste jag inte att den här boken utspelade sig på 70-talet. Ännu mindre visste jag mer exakt vart New Guinea ligger. Eller att författaren är från Australien. Det är nog den första bok (som jag vet om i alla fall) som jag har läst av en Australiensk författare, och det var otroligt intressant och omväxlande att få läsa om en helt annan kultur, som ändå kan påminna väldigt mycket om till exempel USA och till och med Europa.

En kul sak jag märkte då jag brukar fundera över det där med sommar och vinter i Australien, eftersom det är tvärtom där jämfört med hos oss i Sverige. Det var att boken börjar med en rubrik som är "December 1974" men boken utspelar sig på hennes sommarlov. Så de kallar alltså december, och våra vintermånader för sommar i Australien? Det känns så ovanligt men häftigt för mig, som är så van vid att juni till augusti ska vara sommar.

Nog med mina funderingar.

För- och nackdelar...
... med boken skulle väl då vara bland annat att jag tyckte att det var lite för mycket fokus på omgivningen och vad det fanns för saker på bland annat marknader och liknande. De räknade upp flera saker som sedan ändå inte hade någon betydelse för resten av boken. Vissa människor kanske tycker om beskrivningar av omgivningen, men jag själv har aldrig vart särskilt intresserad av det. Detta blev dock bättre senare i boken tyckte jag.

Sedan tyckte jag också att det blev lite för mycket utländska ord i vissa delar. Nu är jag inte helt säker på exakt vad för språk det handlade om, men man fick aldrig någon riktig beskrivning av vissa ord. Jag hade ingenting emot de delar då urinvånarna använde dessa ord, då det är helt naturligt och realistiskt, men däremot när de andra personerna Julie umgicks med diskuterade orden och bara använde dem, det kände jag var lite onödigt, speciellt eftersom det skapade förvirring hos mig då jag själv inte kan dem.

För övrigt tyckte jag jättemycket om boken. Den tog upp flera tänkvärda saker som rasismen mot urinvånarna och relationen mellan Julie och Ryan, och jag tycker att den tog upp sakerna på bra sätt också, så att man reagerade ungefär så som författaren kanske ville att man skulle reagera.

Boken var också underhållande och väldigt mysig. Den var dramatisk men inte överdrivet dramatisk och jag tycker att karaktärerna ändå var väldigt väl skrivna. Det är nog kanske det viktigaste enligt mig, att ha välskrivna karaktärer.

Matched #2, Korsad

(OBS! Kan innehålla spoilers.)

Författare: Ally Condie
Titel: Korsad
Originaltitel: Crossed
Serie: Matched #2
Sidor: 364
Utgivningsår: 2013
Bokförlag: Raben & Sjögren

Cassia beger sig till de Yttre Provinserna för att hitta Ky, som har deporterats till en säker död vid fronten. På vägen av sitt sökande får hon dessutom reda på en motståndsrörelse till Samfundet, som hon genast blir intresserad av. Om det finns en Revolt finns det flera som Cassia och Ky, och finns det flera som Cassia och Ky så kanske det finns hopp om att de ska kunna leva tillsammans trots att Ky är en avvikelse. 


Trots att den föregående boken inte var någon höjdare bestämde jag mig för att testa läsa bok 2. Den var inte mycket bättre, måste jag tyvärr säga.

Jag tror att min nackdel med böckerna är att jag tycker att karaktärerna känns rätt ihåliga. De alla är tysta och mystiska och inte särskilt realistiska. De saknar mer personligheter. Jag skulle nästan säga att Eli är den karaktär med mest personlighet. Han reagerar på saker och han är lite fegare än de andra. De andra verkar inte ens överväga det faktum att klättra på bergsväggar eller göra andra livsfarliga saker.

För övrigt skulle jag säga att jag ändå föredrog den här boken för jag kände att den på sätt och vis hade ett mål. Deras mål var att hitta Revolten. Och då kände också jag att jag hade något att se fram emot medan jag läste. Tyvärr så började det här i mitten av boken ungefär, så den första delen av boken tyckte jag var rätt ointressant.

Jag får se om jag läser sista delen, det är ju trots allt bara en bok till. Men det är inte en serie för mig helt enkelt.

Bok 1: Matchad

Bok 2: Korsad

Bok 3: Utvald

To All the Boys I've Loved Before #1, To All the Boys I've Loved Before

Författare: Jenny Han
Titel: To All the Boys I've Loved Before
Serie: To All the Boys I've Loved Before #1
Sidor: 355
Utgivningsår: 2014
Bokförlag: Simon & Schuster Book for Young Readers

Lara Jean skriver kärleksbrev. Men inte kärleksbrev som hon sedan skickar iväg, utan kärleksbrev som hon kan lägga ner sin själ i och skriva allting som hon inte skulle kunna säga i verkligheten. När hon är klar med sina brev, så lägger hon dem i en hattlåda och sedan kan hon glömma pojkarna hon vart kär i på riktigt. Men en dag blir hennes brev ivägskickade, och plötsligt blir Lara Jean's kärleksliv helt ur kontroll.


Den här boken var jättehärlig. Jag har läst böcker av Jenny Han förut, för väldigt många år sedan. Innan jag startade den här bloggen, och jag minns att jag älskade de böckerna.

Det var en otroligt vardaglig bok, som på samma gång kändes realistisk. Karaktärerna kunde prata om helt normala saker som vad de skulle äta för middag, och det kändes nästan som att man var med där. Man lärde verkligen känna karaktärerna, och fick lära sig om en massa små, "onödiga" saker om dem.

Till en början blev jag förvirrad över om jag verkligen hade lånat rätt bok då de första kapitlen bara handlar om att Lara Jean's syster Margot ska flytta iväg, men trots det så fortsatte jag läsa, för även om jag lånade den för handlingens skull så brydde jag mig ändå inte för jag tyckte redan så pass mycket om boken.

Och som vanligt så fick jag då också reda på att den tillhör en serie. Så typiskt att när jag vill läsa en bok som för att ta en paus från alla serier, så lyckas jag plocka ytterligare en serie. Men jag har flera böcker att se fram till, åtminstone.


Rekommenderar till: De som tycker om Sarah Dessen's böcker, samt de som vill läsa en vardaglig, mysig kärleksbok.

Bok 1: To All the Boys I've Loved Before
Bok 2: P. S. I Still Love You

Splintered #1, Splintered

Författare: A. G. Howard
Titel: Splintered
Serie: Splintered #1
Sidor: 371
Utgivningsår: 2013
Bokförlag: Amulet Books

Alyssa Gardner's familj har en förbannelse. Ända sedan hennes mormors mor Alice ramlade ner i kaninhålet och blev inspirationen för Lewis Carroll's Alice's Adventures in Wonderland så har varje flicka i varje generation blivit förbannade. De hör rösterna av blommor och bin, och Alyssa's mamma har till och med hamnat på mentalsjukhus.
Ända tills nu så har Alyssa ignorerat all fantasi och alla röster, men när de bestämmer sig för att börja behandla Alyssa's mamma med elchockar så bestämmer sig Alyssa för att göra något åt saken och så börjar hon sin jakt på kaninhålet.


Jag var inte jätteförtjust i den här boken. Vilket är otroligt synd eftersom jag har velat ha den i flera år, speciellt på grund av dess otroligt söta omslag. Men i början var den lite för lik originalhistorien Alice i Underlandet vilket kändes lite tråkigt. Däremot blev den bättre mot slutet.

Jag tycker dock om hela idéen med att Underlandet egentligen var väldigt mörkt och "twisted". Det var kul att läsa om hur Alice misstog de olika varelserna för kaniner och andra oskyldiga varelser på grund av hennes barnasinne.

En annan sak som jag inte tyckte om, eller som jag snarare känner mig väldigt trött på, var triangeldramat. Jag tyckte över huvud taget att det kändes lite onödigt att Jeb följde med, det kändes som att han endast var där för att skapa drama. Men detta löstes dock på ett bra sätt i slutet.

Den sista saken som var dålig med boken var nog karaktärsbeskrivningarna. De kändes väldigt orealistiska, som kärleken mellan Jeb och Alyssa. Den kändes ganska påtvingad och det kanske kan ha berott på att det skedde för fort eller att jag inte kände att jag fick lära känna dem ordentligt först. Och saker hade kunnat blivit framlagda på bättre sätt. Till exempel när det kom upp saker som annars skulle kunna vart väldigt chockerande, så blev det ungefär en "Jaha, okej." reaktion.

Trots allt tyckte jag ändå om boken på sitt sätt. Jag vill läsa följande delar för jag tyckte ändå om slutet, som sagt. Förhoppningsvis kanske jag bara fick en dålig start.

Eleanor & Park

Författare: Rainbow Rowell
Titel: Eleanor & Park
Sidor: 328
Utgivningsår: 2013
Bokförlag: St. Martin's Press

Eleanor har rött hår och helt fel kläder. Hon stod bredvid honom tills han vände på huvudet. Hon låg bredvid honom innan han vaknade. Hon fick alla andra att verka gråare och tristare och totalt ointressanta.
Park vet att hon kommer gilla en låt innan hon ens har hört den. Han skrattar innan hon hunnit till slutklämmen. Det finns ett ställe på hans bröst, strax nedanför halsgropen, som får henne att vilja hålla löften. 


Den här boken var jättesöt. Fast den var inte lika väl skriven som The Lunar Chronicles som jag läste precis innan, men å andra sidan så gör det ingenting för den här boken var absolut inte dåligt skriven. Den påminde mig om en Sarah Dessen bok, fast den var lite mörkare än vad jag minns Dessen's böcker som, och så var den realistiskt, och jag älskade alla detaljer man läste om för att faktiskt känna att det var på 80-talet den utspelade sig, något jag inte visste om förrän jag började läsa.

Jag skulle rekommendera den till alla som gillar romantiska romaner, och speciellt om det är någon som tycker om Sarah Dessen's böcker, så tror jag att ni kommer gilla den här minst lika mycket.

Den var dock ganska sorglig tyckte jag, med stackarns Eleanor som blev mobbad och kontrasten mellan Park's perfekta liv och Eleanor's förfallna liv.

Jag hade hoppats på ett bättre slut, för det här slutet lämnade mig med så otroligt mycket frågor, men å andra sidan så brukar det vara meningen med böcker som inte är i en serie. Men åh, jag blir så frustrerad!

The Lunar Chronicles #4, Winter

(OBS! Kan innehålla spoilers!)

Författare: Marissa Meyer
Titel: Winter
Serie: The Lunar Chronicles #4
Sidor: 824
Utgivningsår: 2015
Bokförlag: Feiwel & Friends

Alla på Luna älskar prinsessan Winter för hennes godhet och skönhet, och trots att hon har hemska ärr i ansiktet sägs det att hon är den vackraste flickan på Luna, till och med vackrare än drottningen själv. 
Winter avskyr drottning Levana och tillsammans med Cinder och hennes vänner, planerar de en revolution mot kungadömet för att vinna ett krig som har pågått alldeles för länge. 


Jag vet inte hur länge jag har läst den här boken, men herregud hur tjock den är. 800 sidor, är väl närmare den tjockaste bok jag läst. Dessutom började jag läsa en bok innan den här, som blev väldigt långtråkig, så jag orkade aldrig läsa klart den.

Hur som helst, var den här boken fruktansvärt bra, och jag hade en sådan tom och ledsam känsla när den var slut. Men det var en sådan bok som gör att man känner sig lycklig och arg och ledsen, och när jag tänker efter så skulle jag säga att hela serien är så.

Det är helt klart en av de bästa serier jag läst. Jag vet inte om det finns flera böcker eller om författaren har planerat några andra serier, men jag ska helt klart kolla upp det.

Jag har ingenting negativt att säga, boken kändes välplanerad och likaså med de tre innan. Det fanns tillfällen då jag blev förvånad över hur karaktärerna var så originella och att deras personligheter aldrig blev påverkade av tiden som gick. Karaktärerna anpassades aldrig efter storyn, utan de behöll sina personlighetsdrag och på så sätt kändes de otroligt realistiska. Det är nog det jag tyckte var mest välskrivet, och det är ju också bland det svåraste.

På samma gång var boken underhållande och det var inget hoppande i tiden. Eftersom det var så många olika karaktärer de bytte emellan kändes det som att man jättelätt skulle kunna blanda ihop när olika saker händer, eller att man går tillbaka i tiden för att inte missa någonting, men tiden i boken sköttes också otroligt bra och jag kände mig aldrig förvirrad över vad som hände när.

Bok 1: Cinder
Bok 2: Scarlet
Bok 3: Cress
Bok 4: Winter