Ash

Författare: Malinda Lo
Titel: Ash
Sidor: 291
Utgivningsår: 2010 (2009)
Bokförlag: Hodder Children's

Efter sin fars död är Ash helt ensam i sitt öde att arbeta hos sin styvmor. Hennes enda glädje kommer från att läsa de gamla sagorna hennes mamma en gång berättade för henne, om feer som kidnappar människor. Det är ett öde som Ash längtar efter.


Jag hade inte en tanke på att det här var en retelling av Askungen när jag började läsa den. Man märkte inte heller det i början av boken eftersom den fokuserade väldigt mycket på relationen mellan Ash och hennes mamma. Jag tyckte dock om det, det kändes som att de verkligen byggde upp relationen och sedan när Ash blev ensam senare i boken kände man sig som läste också väldigt ledsen.

Resten av boken tyckte jag däremot att kändes segare. Jag tyckte om stämningen och miljön, men det jag inte tyckte lika mycket om var Sidhean. Och det faktum att Ash dessutom gjorde flera önskningar utav honom och blev skyldig honom saker. Det kändes som att bara en väldigt desperat person skulle göra något sådant, och jag kände att Ash inte framställdes som desperat nog, så då kändes det bara som ett väldigt dumt beslut.

Twisten i slutet var jag inte heller beredd på. Även om jag hade haft mina aningar om att Ash och Kaisa stod varandra nästan ovanligt nära så var jag inte beredd på en lesbisk retelling av Askungen. Däremot var det ingenting dåligt med det alls, men det var inte vad jag hade trott från början.

Splintered #1, Splintered

Författare: A. G. Howard
Titel: Splintered
Serie: Splintered #1
Sidor: 371
Utgivningsår: 2013
Bokförlag: Amulet Books

Alyssa Gardner's familj har en förbannelse. Ända sedan hennes mormors mor Alice ramlade ner i kaninhålet och blev inspirationen för Lewis Carroll's Alice's Adventures in Wonderland så har varje flicka i varje generation blivit förbannade. De hör rösterna av blommor och bin, och Alyssa's mamma har till och med hamnat på mentalsjukhus.
Ända tills nu så har Alyssa ignorerat all fantasi och alla röster, men när de bestämmer sig för att börja behandla Alyssa's mamma med elchockar så bestämmer sig Alyssa för att göra något åt saken och så börjar hon sin jakt på kaninhålet.


Jag var inte jätteförtjust i den här boken. Vilket är otroligt synd eftersom jag har velat ha den i flera år, speciellt på grund av dess otroligt söta omslag. Men i början var den lite för lik originalhistorien Alice i Underlandet vilket kändes lite tråkigt. Däremot blev den bättre mot slutet.

Jag tycker dock om hela idéen med att Underlandet egentligen var väldigt mörkt och "twisted". Det var kul att läsa om hur Alice misstog de olika varelserna för kaniner och andra oskyldiga varelser på grund av hennes barnasinne.

En annan sak som jag inte tyckte om, eller som jag snarare känner mig väldigt trött på, var triangeldramat. Jag tyckte över huvud taget att det kändes lite onödigt att Jeb följde med, det kändes som att han endast var där för att skapa drama. Men detta löstes dock på ett bra sätt i slutet.

Den sista saken som var dålig med boken var nog karaktärsbeskrivningarna. De kändes väldigt orealistiska, som kärleken mellan Jeb och Alyssa. Den kändes ganska påtvingad och det kanske kan ha berott på att det skedde för fort eller att jag inte kände att jag fick lära känna dem ordentligt först. Och saker hade kunnat blivit framlagda på bättre sätt. Till exempel när det kom upp saker som annars skulle kunna vart väldigt chockerande, så blev det ungefär en "Jaha, okej." reaktion.

Trots allt tyckte jag ändå om boken på sitt sätt. Jag vill läsa följande delar för jag tyckte ändå om slutet, som sagt. Förhoppningsvis kanske jag bara fick en dålig start.

The Lunar Chronicles #4, Winter

(OBS! Kan innehålla spoilers!)

Författare: Marissa Meyer
Titel: Winter
Serie: The Lunar Chronicles #4
Sidor: 824
Utgivningsår: 2015
Bokförlag: Feiwel & Friends

Alla på Luna älskar prinsessan Winter för hennes godhet och skönhet, och trots att hon har hemska ärr i ansiktet sägs det att hon är den vackraste flickan på Luna, till och med vackrare än drottningen själv. 
Winter avskyr drottning Levana och tillsammans med Cinder och hennes vänner, planerar de en revolution mot kungadömet för att vinna ett krig som har pågått alldeles för länge. 


Jag vet inte hur länge jag har läst den här boken, men herregud hur tjock den är. 800 sidor, är väl närmare den tjockaste bok jag läst. Dessutom började jag läsa en bok innan den här, som blev väldigt långtråkig, så jag orkade aldrig läsa klart den.

Hur som helst, var den här boken fruktansvärt bra, och jag hade en sådan tom och ledsam känsla när den var slut. Men det var en sådan bok som gör att man känner sig lycklig och arg och ledsen, och när jag tänker efter så skulle jag säga att hela serien är så.

Det är helt klart en av de bästa serier jag läst. Jag vet inte om det finns flera böcker eller om författaren har planerat några andra serier, men jag ska helt klart kolla upp det.

Jag har ingenting negativt att säga, boken kändes välplanerad och likaså med de tre innan. Det fanns tillfällen då jag blev förvånad över hur karaktärerna var så originella och att deras personligheter aldrig blev påverkade av tiden som gick. Karaktärerna anpassades aldrig efter storyn, utan de behöll sina personlighetsdrag och på så sätt kändes de otroligt realistiska. Det är nog det jag tyckte var mest välskrivet, och det är ju också bland det svåraste.

På samma gång var boken underhållande och det var inget hoppande i tiden. Eftersom det var så många olika karaktärer de bytte emellan kändes det som att man jättelätt skulle kunna blanda ihop när olika saker händer, eller att man går tillbaka i tiden för att inte missa någonting, men tiden i boken sköttes också otroligt bra och jag kände mig aldrig förvirrad över vad som hände när.

Bok 1: Cinder
Bok 2: Scarlet
Bok 3: Cress
Bok 4: Winter

The Lunar Chronicles #3, Cress

(OBS! Kan innehålla spoilers!)


Författare: Marissa Meyer
Titel: Cress
Serie: The Lunar Chronicles #3
Sidor: 550
Utgivningsår: 2014
Bokförlag: Feiwel & Friends

Cress har vart fängslad på en satellit i 7 år, med det enda sällskapet av hennes netscreens, och tack vare det är hon en utmärkt hacker. Perfekt för att kunna installera gömda spionkameror för Queen Levana, men trots att hon är en av Levanas spioner så hjälper hon ändå Cinder och hennes vänner.
Och hon hoppas på att en vacker dag så ska Cinder och en av hennes snygga vänner Thorne, som Cress har en djup förälskelse på, komma och rädda henne ifrån hennes fängelsehåla och ta med henne ner till Jorden.


Jag läste andra boken för JÄTTELÄNGE sedan, och jag minns knappt någonting av den. Den var inte jättebra, gissar jag. Men första boken minns jag, och jag minns att jag älskade den. Den här boken, Cress, har stått i min bokhylla ett tag nu. Och jag bestämde mig för att läsa den.

Den var superbra. Verkligen. Men jag förstår varför jag inte tyckte om Scarlet, för jag tyckte också att de kapitlen som var från hennes och Wolf's perspektiv var de sämsta. Jag är inte så mycket för dem av någon anledning.

Något nytt jag däremot fastnade för var Cress och Thorne. Speciellt Cress, för hon verkar så söt och jag tycker om hennes dramatiska personlighet.

Åh, jag vet inte riktigt vad mer jag ska säga. Det är lättare att skriva massor när man har något att kritisera, men det är ju snarare positivt att jag inte har det.

Nästa bok har hela 800 sidor, och jag har redan beställt hem den. Jag kände mig tvungen för jag blev så sugen på att bara fortsätta läsa den här serien.

Bok 1: Cinder

Bok 2: Scarlet

Bok 3: Cress

Bok 4: Winter

White Rabbit Chronicles #1 Alice i Zombielandet

Författare: Gena Showalter
Titel: Alice i Zombielandet
Originaltitel: Alice in Zombieland
Serie: White Rabbit Chronicles #1
Sidor: 423
Utgivningsår: 2012
Bokförlag: Förlaget Harlequin

Alices pappa kan se monster. Monster som ingen annan i familjen Bell kan se. Alice och hennes syster kallar pappa tokig, men Alices åsikt ändras den dagen hon förlorar de hon älskar mest. Plötsligt kan hon också se dessa monster hennes pappa tidigare såg, smygandes omkring utanför hennes fönster på natten, och hon är fast besluten om att inte berätta om detta för någon. 


Jag hade ingen aning om att den här boken var första delen av en serie när jag började läsa den. Jag valde den därför att jag tänkte ta det lugnt med alla serier jag har påbörjat, och så i misstag så påbörjade jag en till!

Hur som helst så gillade jag den väldigt mycket. Jag hade bara hoppats på att den skulle vara lite mer som en rip off av Alice i Underlandet, men det enda som påminde mest var väl kaninmolnet.

I början påminde den väldigt mycket om vilken high school bok (eller snarare film) som helst, med populära gäng och att huvudpersonen blir kär i den populäraste (eller i det här fallet tuffaste) killen i skolan. Den blev dock mer originell senare.

En person jag gillade väldigt mycket var Kat. I början tyckte jag att hon verkade som en ganska hemsk människa, men senare i boken när man lärde känna henne bättre så gillade jag henne mer och mer. Cole däremot blev jag ganska irriterad på. Jag förstod att han skulle vara en kall och hård ledartyp eftersom han var ledaren för deras grupp, men han verkade också väldigt respektlös emellanåt mot Alice.

På samma gång måste jag säga att jag tycker att Showalter har gjort ett utmärkt jobb i att ta fram äkta känslor. Det känns inte riktigt som att någon ändrar åsikter helt hur som helst bara för att det skulle passa en viss situation, utan alla personer verkar hålla fast ganska väl vid sina personlighetsdrag.

Åh, en bonus sak jag lade märke till! Jag hittade DEN HÄR sidan, där det står massor av rolig fakta om karaktärerna och annat som handlar om den här serien. Jag rekommenderar dock att läsa här efter att ni åtminstone läst första boken, för annars kanske det inte är lika kul, eftersom det finns en del interna skämt.

The Lunar Chronicles #2, Scarlet

(OBS! Kan innehålla spoilers från tidigare böcker!)

Författare: Marissa Meyer
Titel: Scarlet
Serie: The Lunar Chronicles #2
Sidor: 452
Utgivningsår: 2013

Scarlet's farmor saknas och polisen har slutat letat efter henne eftersom hon ändå ansågs galen av byborna. Scarlet själv ger inte upp och den enda person hon kan få hjälp av är Wolf, en kille som är en före detta "street fighter". Under tiden i Nya Beijing så har Cinder lyckats fly från fängelset med en annan fånge, Thorne.


Jag såg jätte mycket fram emot att fortsätta läsa den här serien efter första boken, men jag tyckte inte alls att den här var lika bra som första. Den var intressant i början och precis i slutet, men sedan kom det en lång bit i mitten av boken som jag tyckte blev jätte långtråkig och seg. Jag hängde inte med alls i vad som hände och jag ville bara komma förbi kapitlen så snabbt som möjligt då.

Jag tycker nästan själv att kapitlen om Cinder var bäst. De som handlade om Scarlet var bara bra i början av boken. Jag trodde att jag skulle fastna lika mycket för Scarlet och Wolf som jag hade för Cinder och Kei, men det blev inte så heller.

Med andra ord blev jag ganska besviken och det är väl därför det tog sån tid att läsa ut den här boken. Jag kommer med säkerhet läsa tredje delen också och hoppas på att jag hänger med bättre i den.

Förutom det här har jag inte så mycket andra åsikter om boken, jag gillar fortfarande serien och själva storyn och tycker att den är helt klart värd att läsa av alla. Nu slog tanken mig dessutom att den här serien skulle vara otroligt kul att se som film.

Bok 1: Cinder
Bok 2: Scarlet
Bok 3: Cress
Bok 4: Winter

The Lunar Chronicles #1, Cinder

Författare: Marissa Meyer
Titel: Cinder
Serie: The Lunar Chronicles #1
Sidor: 397
Utgivningsår: 2012

En retelling av Askungen, det här är sagan om Cinder, en cyborg, som jobbar som en mekaniker i Nya Beijing, där hon bor hos sin styvmor och styvsystrar. Pesten har kommit tillbaka och miljontals människor drabbas och dör av den hela tiden och hela Jorden är hotad av Lunar folket och deras drottning Levana som har ett ultimatum om att antingen gifta sig med Nya Bejing's prins Kai eller starta krig.


Den här boken... Jag vet inte var jag ska börja men den var fantastisk. Jag har aldrig läst en bok om cyborger förut och aldrig lagt en tanke på att jag skulle vara intresserad av att göra det. Askungen har jag dock både läst och sett hundratals retellings av. Jag har aldrig vart så intresserad av självaste Askungen sagan eftersom den är så otroligt vanlig och uttjatad, men den här boken var något nytt.

Vilket år det är står det aldrig något ordentligt om, men att fjärde världskriget hade vart 100 år tidigare och att pesten dessutom kommit tillbaka låter som att det kan vara 100-1000tals år från nu, vilket dessutom känns ganska coolt att läsa om. De flesta böcker som handlar om framtiden (som jag har läst) har oftast bara vart ca. 100 år, högst, från nu.

Jag trodde dessutom att boken inte skulle vara så speciell för jag gillar egentligen mera när man inte vet vem som huvudpersonen börjar tycka om är från början, så i det här läget var det ganska självklart att det skulle vara prins Kai, eftersom det är Askungen-sagan och han är prinsen. Men alla relationer och känslor var ändå så mysiga och perfekta att det inte spelade någon roll.

Boken hölls dessutom intressant från början till slut och kapitlen var korta så det var lätt att läsa ett kapitel lite nu och då, så man behövde aldrig riktigt sätta sig till rätta och läsa igenom 20-30 sidors kapitel.

Jag är dessutom så lättad att det är en serie, för jag vill så läsa mer av det här.

Bok 1: Cinder

Bok 2: Scarlet
Bok 3: Cress
Bok 4: Winter