Författare: Lauren BarnholdtTitel: Sometimes It Happens
Sidor: 320
Utgivningsår: 2011
Bokförlag: Simon Pulse
För första gången någonsin vill Hannah inte gå tillbaka till skolan efter sommarlovet. Där måste hon träffa 1.) sitt ex Sebastian som dumpade henne precis innan sommaren, 2.) Noah som hon har blivit kär i istället och 3.) hennes bästa vän Ava, som är tillsammans med Noah.
Jag hade VÄLDIGT många problem med den här boken.
Språket:
Det första var att den var otroligt dåligt skriven. Den var skriven väldigt barnsligt, med mycket "WTF" och "whatever", och jag förstår att den är skriven så för att det är hela tiden Hannah som pratar, man läser hela tiden hennes tankar eftersom den berättas utifrån första person, men jag tycker det känns så otroligt fult att läsa sådant som är skrivet på ett sådant oseriöst sätt som Lauren Barnholdt skriver.
Karaktärerna:
Andra saker jag hade problem med var karaktärerna. Det blev bättre alltefter att boken fortsatte, men jag tyckte för det första att huvudpersonen och hennes bästa vänner var otroligt otrevliga. De var otrevliga mot andra människor, som till exempel i början när en tjej körde på Hannah's bil. Skulle de här personerna vara riktiga människor som jag skulle träffa så skulle jag verkligen inte vilja prata med dem.
Dessutom gillade jag ingen av killarna som Hannah träffade. Men jag måste nog säga att jag tyckte värre om Noah än Sebastian, även om Sebastian var självisk och otrogen, men å andra sidan så verkade han aldrig särskilt insatt i hans och Hannah's förhållande.
Noah däremot som var personen som Hannah blev kär i var också (precis som de andra) otroligt otrevlig. Han var väldigt dömande över allt som Hannah tyckte om, och även om hon var det tillbaka så känner jag ändå att varför skulle man falla för en kille som ifrågasätter allting man älskar. Dessutom så vägrade han lyssna på henne och gjorde väldigt mycket saker emot hennes vilja.
En annan sak jag funderade på i början av boken var när Ava & Noah försökte få Hannah att hämnd-hångla med någon annan kille när hon nyss sett att Sebastian var otrogen (vilka bästa vänner skulle göra så för det första?), och Hannah tänkte att det skulle vara bättre om alla människor på festen och i skolan skulle veta att hon hade hånglat med någon kille istället för att gå hem och gråta --- som vilken annan människa som helst skulle göra. Och då undrar jag. HUR skulle det se bättre ut att hon hånglade med någon annan? Om något skulle väl DET få HENNE att se ut som en slampa. Om hon skulle gått hem och vart ledsen så skulle ju de andra som visste om det förstå, och de skulle tycka synd om henne och de skulle troligen sprida elaka rykten om Sebastian. Men av det där så skulle man väl bara tycka lika illa om Hannah?
Pacing:
Hur som helst, det fanns EN sak jag tyckte att var väldigt bra med boken, och det var pacingen. Eftersom boken berättades i både nutid (första dagen i skolan efter sommarlovet) och dåtid (själva sommarlovet) så skulle det lätt kunna vara svårt att lyckas med en bra pacing, men den var faktiskt otroligt välskriven. Nutid och dåtid gick ihop väldigt smidigt, och vissa kapitel slutade så att man trodde att det var samma kapitel som fortsatte när man började läsa nästa, när det egentligen var nutid/dåtid.
Jag kommer ge Barnholdt en till chans om jag råkar stöta på en av hennes böcker igen (och om den verkar intressant då såklart), men det här var en av de sämst skrivna böcker jag har läst på länge. Det är synd för jag tyckte för övrigt att storyn skulle ha kunna vart rätt härlig.
