My Sister Lives On The Mantelpiece

Författare: Annabel Pitcher
Titel: My Sister Lives On The Mantelpiece
Sidor: 211
Utgivningsår: 2012
Bokförlag: Galaxy

Tioåriga Jamie är den enda som inte har gråtit sedan det hände. Han vet att han borde - Jasmine grät, mamma grät, pappa gråter fortfarande. Alla säger att det blir bättre med tiden, men fem år senare är det värre än någonsin. Pappa dricker, mamma är borta och Jas har klippt håret kort och färgat det rosa.


Precis som med If I Stay så var det här en ovanligt dramatisk bok för mig att läsa. Men jag tyckte otroligt mycket om den ändå. Den var väldigt mänsklig, väldigt jordnära och även om den var mycket sorglig vid flera tillfällen så var det ändå en väldigt härlig bok.

Det är dessutom sällan jag läser böcker från tio-åriga pojkars perspektiv, men det funkade precis lika bra som om jag skulle ha läst vilken bok som helst. Med tanke på omständigheterna i boken så gjorde han saker, sa saker, och betedde sig på ett sådant sätt som kändes väldigt naturligt för en tio-årig pojke skulle kunna göra. Jag tycker otroligt mycket om det.

En annan sak jag tyckte mycket om var att boken tog upp mycket om rasism, och hur rasistiska föräldrar kan påverka sina barn. Det var otroligt mycket fokus på hur mycket Jamie's pappa avskydde muslimer, medan Jamie själv blev vän med en muslimsk flicka i skolan, och hur han då inte visste om det var rätt eller fel utav han att vara vän med henne.

Den här boken är helt klart läs-värd för vem som helst.

P.S. Jag märkte nu att den också finns som film!