fredag 20 december 2013

Gallagher Girls #1, I'd Tell You I Love You, But Then I'd Had To Kill You

Författare: Ally Carter
Titel: I'd Tell You I Love You, But Then I'd Have To Kill You
Serie: Gallagher Girls #1
Sidor: 309
Utgivningsår: 2006

Gallagher Academy är en spionskola för en massa tjejer i tonåren, där de lär sig hur man till exempel dödar någon på sju olika sätt. Resten av staden Roseville tror dock att det är en privatskola för en massa snobbiga tjejer med stenrika föräldrar. Därför skapar det vissa problem för Cammie Morgan, när hon blir störtförälskad i en underbar och gullig kille som inte har någon aning om vad som egentligen gömmer sig innanför Gallagher's murar.


Jag har läst en massa bra om den här serien, men ska jag vara ärlig hängde jag inte med ett dugg. Det hände allt för mycket saker, och det var för mycket namn på både människor och saker. Jag hade hoppats att det skulle bli bättre efter ett tag, men jag var nog lika förvirrad i slutet av boken. Kanske har jag bara vart trött när jag läst, jag vet inte säkert, men förvirrande var det.

Dessutom kärleken mellan Josh & Cammie kändes lite orealistisk med tanke på att de verkade bli förälskade så fort de såg varandra och Cammie blev så beroende av honom direkt. Min åsikt är att det är mycket mysigare när det tar längre tid innan de märker att de gillar varandra och inte POOF direkt när man möts på gatan. Dessutom att hon hittade på ett helt nytt liv tycker jag var en aning dumt. Jag förstår att spionskolan var en hemlighet men resten om hennes familj och katten Suzie kändes så onödigt och korkat.

Annars tyckte jag nog ändå om boken på sitt sätt. Det var rätt kul humor och jag gillar för övrigt idéen med en spionskola endast för tjejer. En massa drama fanns det ju såklart också och det var väl det som jag hängde mest med i. Kanske var det det som intresserade mig mest också, jag vet inte riktigt.

Vet dock inte om jag tänker läsa andra boken. Kanske om jag kan låna den någonstans ifrån, men jag längtar inte direkt tills att få läsa nästa bok. Förhoppningsvis är det bara jag som vart lite seg på sista tiden och om jag bestämmer mig för att läsa den här boken igen, kanske den är jättebra helt plötsligt!
Vem vet!

//Therese


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar