Ash

Författare: Malinda Lo
Titel: Ash
Sidor: 291
Utgivningsår: 2010 (2009)
Bokförlag: Hodder Children's

Efter sin fars död är Ash helt ensam i sitt öde att arbeta hos sin styvmor. Hennes enda glädje kommer från att läsa de gamla sagorna hennes mamma en gång berättade för henne, om feer som kidnappar människor. Det är ett öde som Ash längtar efter.


Jag hade inte en tanke på att det här var en retelling av Askungen när jag började läsa den. Man märkte inte heller det i början av boken eftersom den fokuserade väldigt mycket på relationen mellan Ash och hennes mamma. Jag tyckte dock om det, det kändes som att de verkligen byggde upp relationen och sedan när Ash blev ensam senare i boken kände man sig som läste också väldigt ledsen.

Resten av boken tyckte jag däremot att kändes segare. Jag tyckte om stämningen och miljön, men det jag inte tyckte lika mycket om var Sidhean. Och det faktum att Ash dessutom gjorde flera önskningar utav honom och blev skyldig honom saker. Det kändes som att bara en väldigt desperat person skulle göra något sådant, och jag kände att Ash inte framställdes som desperat nog, så då kändes det bara som ett väldigt dumt beslut.

Twisten i slutet var jag inte heller beredd på. Även om jag hade haft mina aningar om att Ash och Kaisa stod varandra nästan ovanligt nära så var jag inte beredd på en lesbisk retelling av Askungen. Däremot var det ingenting dåligt med det alls, men det var inte vad jag hade trott från början.

House of Night #6, Tempted

(Kan innehålla spoilers)

Författare: P.C. Cast, Kristin Cast
Titel: Tempted
Serie: House of Night #6
Sidor: 319
Utgivningsår: 2009 (2008)
Bokförlag: Atom

Kalona är borta - för stunden i alla fall - och Zoey & hennes vänner återgår till the House of Night för att ställa i ordning det som är kvar av skolan, och för att förbereda sig på att utrota Kalona för gott.


Herregud den här boken.

Jag frågade mig själv redan i början av den varför jag ens började läsa den. Men jag tänkte att "Äh den kanske blir bättre". Dessvärre blev den inte det, och när det hade gått ett par veckor och jag hade kommit igenom en tredjedel, samt dessutom hunnit läsa en annan bok emellan, så kände jag att "Nu kan jag inte sluta läsa när jag har slösat så mycket tid redan på den här boken." Så jag satte mig ner en kväll och skummade igenom allting, bara för att kunna lägga den åt sidan med en känsla av ännu en avslutad bok.

Så vad tyckte jag inte om med boken då? Det värsta var nog att den var så otroligt seg. Det enda som egentligen händer i boken är väl att de åker från tunnlarna till skolan, och att Stevie Rae blir kompis med en av fåglarna. Det började hända mer PRECIS i slutet, men det kändes bara väldigt förvirrande.

Andra nackdelar jag har med den är som vanligt karaktärerna. Att de är så extremt orealistiska, och dessutom att de fyller boken med att precis varje karaktär ska komma in i diskussionen och uttrycka sin åsikt. Nej alltså, majoriteten av den här boken var bara strunt.

Jag har kommit igenom halva serien och jag vid det här laget har jag knappt tyckt om två utav de sex böcker jag har läst. Jag vet verkligen inte i nuläget om jag kommer fortsätta läsa, när jag ändå har så mycket kvar. Man blir förvånad ibland över hur sådana här serier ens lyckas bli populära.

Bok 1: Marked
Bok 2: Betrayed
Bok 3: Utvald (Chosen)
Bok 4: Untamed 
Bok 5: Hunted
Bok 6: Tempted

Låt den rätte komma in

Författare: John Ajvide Lindqvist
Titel: Låt den rätte komma in
Sidor: 416
Utgivningsår: 2008 (2004)
Bokförlag: Ordfront Förlag

Det är senhöst 1981 och livet i förorten pågår som vanligt. Men när man hittar en kropp tömd på blod i Vällingby påbörjas ryktena om ritualmord. Tolvårige Oskar fascineras av mordet, och samtidigt flyttar en ny tjej in i porten bredvid hans. Men det är något som inte stämmer med henne.


Jag vet inte om jag någonsin skulle ha läst den här boken om det inte vore så att vi skulle göra det till en uppgift i skolan, och även om jag har hört talas om skräckromanen om Blackeberg så är det ingenting som jag har lagt så stort intresse i. Men jag måste säga att boken ändå var rätt bra, och om någonting var det en omväxling från vad jag vanligtvis brukar läsa.

Den innehåll vissa väldigt otrevliga delar, så jag måste börja med att säga att om du är känslig för sexuellt innehåll i böcker så kanske du borde avstå, eftersom den här boken delvis handlade om en pedofil. Förutom de specifika delarna så fanns det inte riktigt någonting som jag själv skulle säga att var läskigt med boken, så det var inte riktigt en skräckhistoria på så sätt att man gömmer sig i ett hörn i sängen med täcke och filtar medan man läser boken, och det här kan nog till stor del bero på de övernaturliga inslag som fanns i boken, och jag kan ju redan nu säga att det handlar om vampyrer. Om vampyrer inte hade vart en grej, så kanske jag skulle ha funnit boken mer obehaglig, men det vet jag inte.

Om något skulle jag säga att boken kändes mer sorgsen än skrämmande. Den handlade väldigt mycket om ledsna människor som mådde dåligt på ett eller annat sätt, och man fick se in i många olika personers liv och perspektiv.

Så sammanfattat, inte den bästa bok jag har läst, men helt klart en bra bok som för att "vidga mina vyer".

Little Beach Street Bakery #1

Författare: Jenny Colgan
Titel: Little Beach Street Bakery
Serie: Little Beach Street Bakery #1
Sidor: 416
Utgivningsår: 2014
Bokförlag: Sphere

För att glömma sitt gamla liv och förhållande bestämmer sig Polly för att flytta ut till Polbearne, en liten fiskeö där hon flyttar in ovanför en gammal övergiven affär. För att fortsätta distrahera sig återupptar Polly en av sina gamla hobbys: att baka bröd. 


Den här påminde otroligt mycket om Meet Me at the Cupcake Cafe. Den påminde så mycket att jag blev väldigt tveksam till om det skulle vara samma historia fast med andra personer. Men tack och lov så var den inte det, utan den påminde bara om den i början.

Det var en otroligt härlig bok, man kände verkligen av sommarvädret och klimatet av att vara på en ö, någonting som jag själv kanske upplevde extra mycket då jag själv är uppväxt på en ö. Men gud så härlig den var att läsa. Den var väldigt långsam och långdragen, men på samma gång så är den ju väldigt slice-of-life aktig så det bygger ju istället otroligt mycket mera på stämningen på grund av att den är så långsam.

Nu är det ju ett tag sedan jag läste den, så jag kan inte riktigt ge så mycket detaljer som jag kanske hade velat, men för de som har läst och tyckte om Meet Me at the Cupcake Cafe, så skulle jag rekommendera den här också, då de är i precis samma stil fast en annan berättelse. Jag måste ju dock åter igen säga att om man väljer att läsa den här så kanske man ska göra sig redo på att den är ganska seg, så att det inte blir som en otroligt seg chock för en när man väl börjar, för trots dess seghet så är den ju ändå så härlig.