Since You've Been Gone

Författare: Morgan Matson
Titel: Since You've Been Gone
Sidor: 449
Utgivningsår: 2014
Bokförlag: Simon & Schuster

Utan Sloane är Emily ingenting. Det var tack vare Sloane som Emily's liv blev intressant. Och i år var det meningen att de skulle ha det bästa sommarlovet någonsin tillsammans. Ända tills hon försvann... Och allt som hon lämnade kvar var en att-göra lista. 
På listan står 13 saker som Emily aldrig skulle våga sig på att göra, men i hopp om att det på något sätt ska få Sloane att komma tillbaka, så bestämmer sig Emily för att försöka - och att lyckas.


Jag hade ett enormt problem med hela boken, och det var Sloane's försvinnande. Och det som var mest ologiskt för mig, var att Emily inte gjorde någonting för att ta reda på vad som hade hänt. Hon frågade inte sina föräldrar, hon frågade inga grannar eller bekanta, hon gick inte ens till polisen. Hon bara lät det vara, som om det är helt normalt att ens bästa vän man pratar med varje dag bara försvinner utan några spår.
Det var en sådan orealistisk reaktion på det hela (för mig) att jag störde mig på det igenom en stor del av boken. Och när allting kommer omkring så är jag osäker på om jag ens tyckte att orsaken i slutet vägde upp hela boken. Det kändes lite oplanerat, som att författaren hade den här idéen på en lista hon ville att huvudkaraktären skulle göra, men hon visste inte hur hon skulle hitta på en orsak för henne att göra den.

För övrigt, var boken väldigt härlig. Dock rätt seg i den första halva boken, men senare när Emily hann träffa nya människor och de började bilda nya relationer och boken fick lite mer känsla, så tyckte jag jättemycket om den. I slutet hade jag faktiskt lust att ge boken 5 stjärnor för att jag var så rörd och känslofylld av både positiva och negativa känslor, men tyvärr kändes det inte rättvist mot den tidigare halvan av boken (som då var rätt ointressant).

En annan sak jag tyckte mycket om var alla "flashbacks" som fanns, då man fick pussla ihop lite hur saker låg till och hurdan Sloane's och Emily's relation hade vart.

Och en sista sak jag kan tänka på är att jag tycker mycket om hur Emily växte som person. I början av boken var det hela tiden att hon tryckte ner sig själv för att "Sloane kunde ha klarat av det här" och "Om Sloane var här skulle hon sagt det här och gjort allting jättebra" och "Sloane skulle vetat hur jag skulle göra nu", och allting handlade om hur Sloane hade kunnat lösa alla Emily's bekymmer eftersom hon var så fantastisk och smart och utåtriktad.
Men eftersom Morgan Matson skrev så mycket om hur Emily tänkte i början, alla dessa tankar hon hade om Sloane, så märktes det ännu tydligare senare i boken när Emily hade kommit ifrån dem, när hon började bli sin egen person.

En nackdel med det dock är att Emily blev en "bra" människa p.g.a. alla saker hon gjorde enligt listan, då det var saker som man nuförtiden brukar tänka att "ett sånhärnt liv vill jag ha - där jag sover under stjärnorna och dansar hela natten och kysser främlingar" när man i själva verket inte måste göra alla dessa lite skrämmande saker för att ha ett bra liv. Det här är bara mina egna tankar dock, men därför tyckte jag så mycket om Fangirl av Rainbow Rowell, för där handlade det bara om en tjej som satt hemma framför datorn, men även om hon i stort satt fortsatte med det så fick hon det ändå väldigt bra.

Så med andra ord, jag skulle bedöma Since You've Been Gone som lite mer den här "drömmen" som kanske framförallt de flesta tonårstjejer har, att de vill ha det så som Emily får det.
Men där jag själv föredrar då Fangirl för den känns lite mer verklighetstrogen (för mig själv) på den biten. (Men sedan är jag en sådan person som tycker om att sitta hemma och ta det lugnt också, även om jag själv har haft den där Since You've Been Gone-drömmen).

Dumplin'

Författare: Julie Murphy
Titel: Dumplin'
Serie?: Dumplin #1
Sidor: 348
Utgivningsår: 2016
Bokförlag: Lavender Lit

Willowdean har alltid vart kallad Dumplin' av sin mamma eftersom hon är tjock. Men vad gör det? Hon har alltid trivts med sig själv och med sin kropp. Ända tills hon träffar Bo, det vill säga, som är hennes kollega och snart också hennes sommarromans. Willowdean börjar för första gången känna sig osäker på sig själv. Och det stör henne. Så hon bestämmer sig för att vinna tillbaka sitt självförtroende och samtidigt visa alla i Clover City att hon duger precis som hon är.


Först när jag började läsa den här trodde jag den skulle vara ungefär: "tjock, självsäker tjej möter snygg kille, tjejen blir osäker på sig själv och bestämmer sig för att göra stora ändringar i sitt liv". För det var ungefär så jag tolkade beskrivningen.

Jag blev positivt överraskad då hon fortsatte vara samma människa hela boken ut, och trots alla som försökte förstöra för henne och trycka ner henne så stod hon upp för sig, och vägrade ens ändra lite grann. Jag är verkligen jätteglad över det här, då jag har både läst och sett underhållning där det funnits, ta det här exemplet, tjocka människor tidigare och det har kunnat slutat med att karaktärerna har gjort stora ändringar i sitt liv och kanske gått ner i vikt och fixat sitt utseende och först då får de den där killen de vill ha och det blir ett lyckligt slut.

Boken var också lätt att läsa, med korta kapitel vilket är ett enormt plus för mig. Och väldigt underhållande samtidigt som den väckte känslor.

Vissa saker som varför Ellen började ignorera Willowdean helt och hållet förstod jag dock inte alls. Men sedan tror jag att det också berodde på att de tog ett stort hopp på 2 månader i början av boken, under en tid då de började växa ifrån varandra, som man då egentligen inte fick veta så mycket av, så det blev egentligen rätt plötsligt att ha vart bästisar från att de var små barn tills att de inte ens pratar med varandra p.g.a. något bråk.

Sedan hade jag gärna velat veta mer om vad som hände med Callie. Varför hon och Ellen fortsatte vara vänner så länge när varken Willowdean eller Tim tyckte om henne. Och varför Tim aldrig ens tog tag i det där när han ändå uttryckte sig om att han avskydde Callie.

Så en del karaktärsbrister fanns det men helt klart ingenting som man behöver bry sig om om man inte är lika kritisk och petig som mig ;)

Moonglass

Författare: Jessi Kirby
Titel: Moonglass
Sidor: 232
Utgivningsår: 2012
Bokförlag: Simon & Schuster Books for Young Readers

När Anna var liten brukade hon och hennes mamma leta efter havsglas på stranden. Men en dag gick hennes mamma rakt ut i vattnet... och kom aldrig tillbaka. Anna blev lämnad kvar endast med en kollektion av vackert glas att minnas hennes mamma av.
Tio år efter hennes mammas död bestämmer sig Annas pappa för att de ska flytta tillbaka till stranden där hennes föräldrar träffades, trots att Anna vill allt annat än att vara omringad av platsen där hennes mamma växte upp.


Jag har förstått att det var Jessi Kirby's första bok, och för att vara en första bok var den väldigt vacker. Tyvärr så fann jag den lite seg och jag var inte förtjust i Annas personlighet, att flirta med alla pojkar och att hon kändes så dömande när det kom till andra människor, även om jag trots allt ändå tror att vissa tonåringar tänker på det här sättet, så var hon inte en karaktär i min smak.

Så det tog längre än nödvändigt för mig att läsa igenom den. Det jag fann mest intressant var delarna som handlade om hennes föräldrar och framförallt hennes mamma, med tanke på att hela boken kretsade kring det. Jag kände hela tiden att jag ville veta mer om vad som hade hänt och vad hon aldrig vågade prata om. Jag hade dock önskat lite mer information och lite oftare.

För övrigt var det en väldigt somrig bok, och påminde lite om Sarah Dessen's böcker. Det är böcker som den här som får en att bygga upp en bild om den perfekta sommaren, en otroligt härlig bild, speciellt för mig själv som finner sommaren som den bästa tiden på året.


Men tyvärr för att jag egentligen aldrig fann boken så intressant förutom delarna om det förflutna, och de känslor och relationer som var inblandade emellanåt, så ger jag bara den här boken tre stjärnor. Den var bra och jag kan gissa att många andra finner den mycket bättre än vad jag själv gjorde, men jag fastnade tyvärr aldrig i den så den kändes väldigt seg för mig.

Engelsfors #2.5, Berättelser från Engelsfors

(Kan innehålla spoilers från tidigare delar!)

Författare: Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren
Illustratör: Karl Johnsson, Lina Neidestam & Kim W Andersson
Titel: Berättelser från Engelsfors
Serie: Engelsfors #2.5
Sidor: 112
Utgivningsår: 2013
Bokförlag: Rabén & Sjögren

Nu utvecklas berättelsen i serieform för dig som har läst Cirkeln och Eld. Vi får läsa nya berättelser från både det förflutna och framåt i tiden, och läsa ifrån nya perspektiv.


Visst låter det spännande?

Saken är väl den att som med andra extraböcker som jag har läst hittills, så låter bakside texten mycket bättre än vad innehållet egentligen är.

Den var väldigt kort, men det räknade jag med eftersom det var en serietidning i stort sett, men det kändes ändå VÄLDIGT lite med tanke på att den verkar kosta ca. 150kr (på bokus & adlibris i alla fall, det kanske finns billigare?), tack och lov så hittade jag den på biblioteket.

Däremot så var den underhållande. Även om den var tunnare än jag hade trott och skulle ha gått att läsa ut på under 1h om jag hade sträckläst den. Den var inte som jag hade tänkt för jag hade föreställt mig att det skulle vara som kanske en del utav Cirkeln fast i serieformat, och inte bara olika små berättelser. Men å andra sidan så HADE jag faktiskt inte läst bokbeskrivningen innan jag började läsa den.

En annan sak som var mer synd var att eftersom jag inte har läst serien på väldigt länge så kom jag inte ihåg väldigt många av personerna som nämndes i serien. Det blev väldigt förvirrande, speciellt kapitlet om Adriana. Plus att eftersom kapitlen var så korta så hann man aldrig riktigt uppleva någon känslomässig koppling till det som hände, vilket hade kunnat vart bra, SPECIELLT i kapitlet om Adriana (även om det verkade vara längre än de andra).

Hur som helst.

Den var som sagt underhållande, men på samma gång blev jag rätt besviken.

Del 1: Cirkeln (filmrecension) 
Del 2: Eld

Extraböcker:
Del 2.5: Berättelser från Engelsfors

Caster Chronicles #1, Beautiful Creatures

Författare: Kami Garcia & Margaret Stohl
Titel: Beautiful Creatures
Serie: Caster Chronicles #1
Sidor: 517
Utgivningsår: 2013
Bokförlag: Bokförlaget Semic

Gatlin har alltid vart en tråkig småstad där man ska vara på ett visst sätt för att passa in och där det aldrig händer någonting intressant. Ethan Wate vill bara bort därifrån och längtar varje dag efter någonting nytt och annorlunda.
Och det får han när Lena plötsligt flyttar dit med sitt svarta lockiga hår och sina gröna ögon, och med sig tar hon det största orkan ovädret någonsin.


Jag har nog haft den här boken sedan jag var 14-15 kanske, men jag har aldrig orkat läsa den. Jag minns att jag började en gång för många år sedan, men jag gav upp lika fort igen. Den är så tjock, och dessutom har den aldrig riktigt intresserat mig.

Men nu bestämde jag mig för att ÄNTLIGEN ge den en chans. Efter flera år i bokhyllan blev den äntligen läst. Och den var väldigt bra måste jag säga. Den var intressant, med en spännande handling och bra karaktärer. Handlingen påminde mig väldigt mycket om Cirkeln med all magi och sådant, medan kärlekshistorian mellan Ethan och Lena samt de sociala kretsarna i skolan påminde mig otroligt mycket om Eleanor & Park, med det här "en annorlunda tjej kommer till en tråkig småstad och blir mobbad för att hon inte passar in".

Jag fastnade dock aldrig riktigt för personerna eller för handlingen för att kunna ge den mer än 4 stjärnor (5 brukar jag räkna som att det är en bok som JAG älskar, så bara för att en bok får 4 betyder absolut inte att den är sämre, utan bara att den inte var i MIN smak).

En liten sak jag tyckte extra mycket om med boken var alla små detaljer som togs upp emellanåt. Sådant som inte hade någonting med handlingen att göra men som ändå la till lite så att karaktärerna fick mer personlighet och så att man kände att det fanns mer till den här världen än vad bara boken handlade om.

Bok 1: Beautiful Creatures
Bok 2: Beautiful Darkness
Bok 3: Beautiful Chaos

Månadsrapport Juli 2016

Antal lästa böcker: 7
Påbörjade serier: 2
Avslutade serier: 0
Antal sidor: 1972
Svenska: 0
Engelska: 7
Nya böcker: 1

Bästa bok: Fangirl av Rainbow Rowell
Det stod mellan den här och The Selection, men jag minns Fangirl som mera mysig och i min stil. Dessutom på grund av att jag nyss läste ut The Elite och inte var så förtjust i den så gör det nog också att jag värdesätter The Selection lägre.

Största överraskning: -

Största besvikelse: The Elite av Kiera Cass
Som sagt ovan, jag var inte så förtjust i den och jämfört med The Selection som jag tyckte otroligt mycket om, så blev jag ju rent ut sagt besviken av att The Elite inte nådde upp till samma mått.

Sämsta bok: The Prince av Kiera Cass
Nog för att det bara var en extra bok, men den här var verkligen helt onödig. Handlingen hängde inte ihop med beskrivningen och det var bara som att ta några delar ur The Selection och vända dem till Maxon's perspektiv.


Jag har läst så mycket av Kiera Cass! Hälften av böckerna är hennes, men sedan är ju två av dem extraböcker också.
Dessutom känner jag att jag måste börja avsluta någon serie snart, annars har jag väl så mycket serier att jag kan bada bland dem.
För övrigt, är jag nöjd med den här månaden. När jag tittar tillbaka känns det inte som att jag skulle ha läst så mycket som 7 böcker! Och mitt mål på Goodreads har jag nu nått, så jag får se hur mycket jag läser under hela 2016 och sätta en högre ribba nästa år.