Apple & Rain

Författare: Sarah Crossan
Titel: Apple & Rain
Sidor: 329
Utgivningsår: 2015 (2014)
Bokförlag: Bloomsbury Publishing Pic

När Apple's mamma återvänder efter elva år känner Apple sig hel igen. Men även om hon fortfarande undrar varför hennes mamma begav sig av från början så väljer hon att inte bry sig om det eftersom hennes mamma förstår hur det är att vara tonåring bättre än vad Nana någonsin har gjort, och Apple flyttar in hos henne. Bara för att snart få lära känna någon som är ännu mer ledsen och ensam än vad hon själv är.


Den här boken var otroligt bra! Jag blev arg och ledsen men på samma gång glad när jag läste den, och även om jag till en början tyckte att både mammans återkomst samt Rain's uppdykande var väldigt underliga och orealistiska så slutade jag bry mig ju längre boken fortsatte. Nu i efterhand känner jag lite mer förståelse för mamman, som egentligen var den underligaste karaktären i boken.

En annan sak jag funderade över var Apple's hyllande av sin mamma. Jag vet många böcker där huvudkaraktären återser någon förälder som stack när de var små, och där känns det ofta som att huvudkaraktären brukar kunna vara väldigt avvaktande. Men Apple däremot drömde om och saknade sin mamma redan innan hon återvände, och när hon väl gjorde det så var Apple inte arg eller avvaktande alls, utan tvärtom så kastade hon sig i sin mammas armar. Det kändes kanske lite orealistiskt men sedan är Apple yngre än huvudkaraktärerna i mina andra böcker.

Hur som helst, när jag väl hade kommit förbi de här funderingarna och tankarna så började jag gilla boken mer och mer. Det var en bok som jag ville fortsätta läsa när jag la den ifrån mig, och det förklarar nog varför det gick så fort att läsa den också.

Karaktärerna började kännas väldigt jordnära och realistiska, och jag tyckte otroligt mycket om relationen mellan Apple och Rain. Den kändes väldigt naturlig och bra gjord. Jag rekommenderar verkligen den här boken till er som vill läsa om familjebekymmer med bra karaktärer.