Författare: John Green
Titel: The Fault In Our Stars
Sidor: 313
Utgivningsår: 2012
Hazel har fått en tumör-krympande mirakel medicin som dessutom ger henne några extra år när hon träffar Augustus Waters i barncancer supportgruppen. Han är en före detta cancerdrabbad och dessutom väldigt intressant.
Det tog otroligt lång tid för mig att läsa den här boken. Jag har hört MASSVIS om den och ville mest läsa den bara därför. För att alla sa samma sak. Att man bara MÅSTE läsa den. Jag har aldrig riktigt tyckt om att läsa böcker om cancer eller sjukdomar överlag, så jag var väldigt tveksam till en början. Men jag ville också veta vad som var så utmärkt med den här boken, så jag köpte den.
Och förlåt till alla er som troligtvis kommer bli skitsura på mig nu, ÄVEN om hela den här bloggen handlar om vad JAG har för åsikter om böckerna (så jag kommer inte bry mig, tyvärr. men jag har ursäktat mig åtminstone.), men jag tyckte inte att boken var någon höjdare.
Den var inte dålig. Men jag tyckte bara att den var ointressant. Jag blev inte alls så fäst vid Augustus heller som jag hade hoppats på men jag tyckte det kändes som att hela boken gick fram lite snabbt. Och så var det en massa om den där författaren och hans bok och jag förstod inte ens hälften av det. Väldigt dryg verkade den där författaren vara i alla fall.
Dock grät jag ändå lite i slutet, men någon snyftare tyckte jag inte den var. Jag låg inte i köttbullsform i min säng och beklagade mig över hur grym världen är och sådant utan jag tyckte mest synd om Hazel.
Jag tänker ändå ge den 3/5 och inte mindre, för utöver att den inte levde upp till mina förväntningar alls, så var den helt okej ändå.
torsdag 14 augusti 2014
söndag 10 augusti 2014
The Lunar Chronicles #2, Scarlet
(OBS! Kan innehålla spoilers från tidigare böcker!)
Författare: Marissa Meyer
Titel: Scarlet
Serie: The Lunar Chronicles #2
Sidor: 452
Utgivningsår: 2013
Scarlet's farmor saknas och polisen har slutat letat efter henne eftersom hon ändå ansågs galen av byborna. Scarlet själv ger inte upp och den enda person hon kan få hjälp av är Wolf, en kille som är en före detta "street fighter". Under tiden i Nya Beijing så har Cinder lyckats fly från fängelset med en annan fånge, Thorne.
Jag såg jätte mycket fram emot att fortsätta läsa den här serien efter första boken, men jag tyckte inte alls att den här var lika bra som första. Den var intressant i början och precis i slutet, men sedan kom det en lång bit i mitten av boken som jag tyckte blev jätte långtråkig och seg. Jag hängde inte med alls i vad som hände och jag ville bara komma förbi kapitlen så snabbt som möjligt då.
Jag tycker nästan själv att kapitlen om Cinder var bäst. De som handlade om Scarlet var bara bra i början av boken. Jag trodde att jag skulle fastna lika mycket för Scarlet och Wolf som jag hade för Cinder och Kei, men det blev inte så heller.
Med andra ord blev jag ganska besviken och det är väl därför det tog sån tid att läsa ut den här boken. Jag kommer med säkerhet läsa tredje delen också och hoppas på att jag hänger med bättre i den.
Förutom det här har jag inte så mycket andra åsikter om boken, jag gillar fortfarande serien och själva storyn och tycker att den är helt klart värd att läsa av alla. Nu slog tanken mig dessutom att den här serien skulle vara otroligt kul att se som film.
Bok 1: Cinder
Bok 2: Scarlet
Bok 3: Cress
Bok 4: Winter
Författare: Marissa Meyer
Titel: Scarlet
Serie: The Lunar Chronicles #2
Sidor: 452
Utgivningsår: 2013
Scarlet's farmor saknas och polisen har slutat letat efter henne eftersom hon ändå ansågs galen av byborna. Scarlet själv ger inte upp och den enda person hon kan få hjälp av är Wolf, en kille som är en före detta "street fighter". Under tiden i Nya Beijing så har Cinder lyckats fly från fängelset med en annan fånge, Thorne.
Jag såg jätte mycket fram emot att fortsätta läsa den här serien efter första boken, men jag tyckte inte alls att den här var lika bra som första. Den var intressant i början och precis i slutet, men sedan kom det en lång bit i mitten av boken som jag tyckte blev jätte långtråkig och seg. Jag hängde inte med alls i vad som hände och jag ville bara komma förbi kapitlen så snabbt som möjligt då.
Jag tycker nästan själv att kapitlen om Cinder var bäst. De som handlade om Scarlet var bara bra i början av boken. Jag trodde att jag skulle fastna lika mycket för Scarlet och Wolf som jag hade för Cinder och Kei, men det blev inte så heller.
Med andra ord blev jag ganska besviken och det är väl därför det tog sån tid att läsa ut den här boken. Jag kommer med säkerhet läsa tredje delen också och hoppas på att jag hänger med bättre i den.
Förutom det här har jag inte så mycket andra åsikter om boken, jag gillar fortfarande serien och själva storyn och tycker att den är helt klart värd att läsa av alla. Nu slog tanken mig dessutom att den här serien skulle vara otroligt kul att se som film.
Bok 1: Cinder
Bok 2: Scarlet
Bok 3: Cress
Bok 4: Winter
Etiketter:
3 stjärnor,
Dystopi,
Marissa Meyer,
Retellings,
Science Fiction
fredag 8 augusti 2014
Special A
Längd: 24 avsnitt (20min)
Genres: Comedy, Romance, School, Shoujo
Sändes: 2008
Hikari har alltid vart näst bäst efter Kei och har försökt bli bättre än honom ända sedan han besegrade henne i en wrestlings match när de var 6 år. Hon började till och med i samma skola som honom, bara för att kunna bli bättre än han i allt.
Jag känner att det blir lite mycket anime nu, men trots att jag har försökt läsa så har jag ändå inte orkat med det.
Den här var ganska söt, den påminde såklart om de två tidigare jag lagt upp recension på här men den här var en aning mera osammanhängande tyckte jag. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det, men den kändes antingen osammanhängande eller bara orealistisk. Vissa avsnitt blev ganska långtråkiga och speciellt de som inte innehöll lika mycket av Hikari & Kei. Det var ju trots allt dem jag ville se mera av eftersom jag trodde de var huvudpersonerna.
Jag var ganska besviken för jag har hört jättemycket bra om den här animen.
tisdag 5 augusti 2014
Shugo Chara! & Kaichou wa Maid-sama
Shugo Chara! & Shugo Chara!! Doki
Längd: 2 säsonger med 51 episoder i varje (20min)
Genres: Comedy, Magic, School, Shoujo
Sändes: 2007-2009
Amu vågar inte vara sig själv utan ses som en helt annan person än vad hon egentligen är och en kväll önskar hon att hon bara skulle kunna få vara sig själv. Nästa morgon vaknar hon och hittar 3 ägg i sin säng, som sedan kläcks till hennes "Guardian Characters". Det vill säga hennes drömmar och hur hon egentligen vill vara.
Jag tänkte börja göra recensioner på anime & kanske andra serier också. Och det här är den första animen jag sett på flera år (förutom One Piece) och jag bara sökte runt lite och sedan började jag titta på den här. Den är nog egentligen mer för barn men jag tyckte ändå otroligt mycket om den eftersom hela animen handlade om att följa sina drömmar.
Dessutom älskar jag den japanska humorn och den här serien innehöll massvis av den.
Kaichou wa Maid-sama
Längd: 1 säsong med 26 episoder (20min)
Genres: Comedy, Romance, School, Shoujo
Sändes: 2010
Misaki Ayuzawa är den första tjej- elevrådsordföranden någonsin i den tidigare pojkskolan Seika High School, och är därför extra sträng mot pojkarna. Hon har fått ryktet att vara en "pojk-hatare" efter att har skällt och skrikit på killarna varje gång de gör fel. Men i hemlighet, för att inte förstöra sitt rykte, jobbar hon på ett maid cafe för att tjäna pengar till sin fattiga familj och en dag stöter hon på den populäraste killen, Usui Takumi, från skolan som råkar se henne i hennes maid uniform.
Den här påminde massvis om Shugo Chara med Amu's och Ikuto's relation. Detsamma med humorn. Jag såg den här på två kvällar och den var faktiskt otroligt bra, med en massa idioter och dålig humor. Jag tycker om anime som är ganska gulligt ritad så först var jag inte så säker på om jag skulle se på den här för de bilder jag hade sett såg så seriösa ut, men seriös är nog helt fel ord för den.
Längd: 2 säsonger med 51 episoder i varje (20min)
Genres: Comedy, Magic, School, Shoujo
Sändes: 2007-2009
Amu vågar inte vara sig själv utan ses som en helt annan person än vad hon egentligen är och en kväll önskar hon att hon bara skulle kunna få vara sig själv. Nästa morgon vaknar hon och hittar 3 ägg i sin säng, som sedan kläcks till hennes "Guardian Characters". Det vill säga hennes drömmar och hur hon egentligen vill vara.
Jag tänkte börja göra recensioner på anime & kanske andra serier också. Och det här är den första animen jag sett på flera år (förutom One Piece) och jag bara sökte runt lite och sedan började jag titta på den här. Den är nog egentligen mer för barn men jag tyckte ändå otroligt mycket om den eftersom hela animen handlade om att följa sina drömmar.
Dessutom älskar jag den japanska humorn och den här serien innehöll massvis av den.
Kaichou wa Maid-sama
Längd: 1 säsong med 26 episoder (20min)
Genres: Comedy, Romance, School, Shoujo
Sändes: 2010
Misaki Ayuzawa är den första tjej- elevrådsordföranden någonsin i den tidigare pojkskolan Seika High School, och är därför extra sträng mot pojkarna. Hon har fått ryktet att vara en "pojk-hatare" efter att har skällt och skrikit på killarna varje gång de gör fel. Men i hemlighet, för att inte förstöra sitt rykte, jobbar hon på ett maid cafe för att tjäna pengar till sin fattiga familj och en dag stöter hon på den populäraste killen, Usui Takumi, från skolan som råkar se henne i hennes maid uniform.
Den här påminde massvis om Shugo Chara med Amu's och Ikuto's relation. Detsamma med humorn. Jag såg den här på två kvällar och den var faktiskt otroligt bra, med en massa idioter och dålig humor. Jag tycker om anime som är ganska gulligt ritad så först var jag inte så säker på om jag skulle se på den här för de bilder jag hade sett såg så seriösa ut, men seriös är nog helt fel ord för den.
tisdag 22 juli 2014
Ädelstens triologin #1, Rubinröd
Författare: Kerstin Gier
Titel: Rubinröd
Originaltitel: Rubinrot
Serie: Ädelstens triologi #1
Sidor: 366
Utgivningsår: 2009
Gwendolyn's kusin Charlotte har blivit tränad hela sitt liv för att få resa tillbaka i tiden, en gen som har funnits i Gwendolyn's släkt i flera hundra år. Men när Gwendolyn själv en dag plötsligt försvinner ifrån nutiden och hamnar på samma plats fast flera årtionden tillbaka förstår hon att det har blivit något fel. Var det inte Charlotte som var den utvalda till att resa i tiden?
Jag har sett den här i bokhandeln så många gånger och funderat på om jag skulle köpa den, men jag har aldrig tyckt att baksidetexten känts särskilt lockande. Den lät inte så värst speciell tyckte jag. Men nu hittade jag den på biblioteket och lånade hem den, och den var verkligen motsatsen till mina förväntningar!
Jag gillade att Gwenny (jag tycker det är konstigt att hennes namn här är Gwendolyn men läser man på GoodReads heter hon Gwyneth?) hade humor och hon kom med helt normalt dryga tonårskommentarer. De andra personerna kändes också realistiska. Gwenny's moster tyckte jag påminde otroligt mycket om Harry Potters moster och morbror. Lika gapandes och skrikandes. Mr. White tyckte jag också om även om han var otroligt dryg i början.
Boken hölls intressant från första till sista sidan och jag måste säga att jag blev förvånad när jag fick reda på att den är tysk originellt. När jag hörde namnet "Rubinrot" tänkte jag genast på danska, även om jag faktiskt inte har en blekaste aning om vad röd är på danska. Men jag tänkte alltså att originalet var danskt tills ungefär för några timmar sedan, då jag kollade upp den på GoodReads.
Titel: Rubinröd
Originaltitel: Rubinrot
Serie: Ädelstens triologi #1
Sidor: 366
Utgivningsår: 2009
Gwendolyn's kusin Charlotte har blivit tränad hela sitt liv för att få resa tillbaka i tiden, en gen som har funnits i Gwendolyn's släkt i flera hundra år. Men när Gwendolyn själv en dag plötsligt försvinner ifrån nutiden och hamnar på samma plats fast flera årtionden tillbaka förstår hon att det har blivit något fel. Var det inte Charlotte som var den utvalda till att resa i tiden?
Jag har sett den här i bokhandeln så många gånger och funderat på om jag skulle köpa den, men jag har aldrig tyckt att baksidetexten känts särskilt lockande. Den lät inte så värst speciell tyckte jag. Men nu hittade jag den på biblioteket och lånade hem den, och den var verkligen motsatsen till mina förväntningar!
Jag gillade att Gwenny (jag tycker det är konstigt att hennes namn här är Gwendolyn men läser man på GoodReads heter hon Gwyneth?) hade humor och hon kom med helt normalt dryga tonårskommentarer. De andra personerna kändes också realistiska. Gwenny's moster tyckte jag påminde otroligt mycket om Harry Potters moster och morbror. Lika gapandes och skrikandes. Mr. White tyckte jag också om även om han var otroligt dryg i början.
Boken hölls intressant från första till sista sidan och jag måste säga att jag blev förvånad när jag fick reda på att den är tysk originellt. När jag hörde namnet "Rubinrot" tänkte jag genast på danska, även om jag faktiskt inte har en blekaste aning om vad röd är på danska. Men jag tänkte alltså att originalet var danskt tills ungefär för några timmar sedan, då jag kollade upp den på GoodReads.
Bok 1: Rubinröd
Etiketter:
5 stjärnor,
Kerstin Gier,
Kärlek,
Tidsresning
tisdag 15 juli 2014
Dash och Lilys utmaningsbok
Författare: Rachel Cohn & David Levithan
Titel: Dash och Lilys utmaningsbok
Originaltitel: Dash & Lily's book of dares
Sidor: 305
Utgivningsår: 2010
Vad skulle du göra om du hittade en röd anteckningsbok, intryckt mellan några böcker av din favoritförfattare i din favoritbokhandel? Plocka fram den, så klart. Det var precis vad Dash gjorde och sedan började han följa uppgifterna som stod i, skrivna av en tjej som heter Lily. Och det var så Dash och Lilys brevväxling via en anteckningsbok uppstod.
Det första jag kommer att tänka på är att jag undrar hur många som faktiskt har testat det här efter att de läst den här boken. Det är så att man får lust att testa det själv, bara för att se vad som skulle hända.
Den här boken var lika mysig och rolig som Rachel's och David's tidigare bok Nick & Norahs oändliga låtlista. Det som dessutom var ännu bättre var att den här också utspelade sig i New York, och vid ett tillfälle hittade Lily till och med Norahs anteckningar i badrummet från den andra boken. Jag gillar idéen med att det inte helt och hållet blev helt nytt på det sättet, utan det känns som att medans saker hände för Nick & Norah, så skickar Dash & Lily en anteckningsbok emellan sig. Det blir mera liv i böckerna.
Jag gillade också humorn och skrattade högt flera gånger. Något, eller snarare någon, som däremot var ganska jobbig var Dash. Han verkade verkligen snäsig. Och dessutom ganska dryg, han var bara villig att ge upp allting efter händelserna på födelsedagsfesten.
Jag fick dessutom en sådan otrolig julkänsla av den här boken. Det var ju precis vid julafton som det handlade om, men det kändes nästan som julafton här hemma också. Som om jag skulle kunna titta ut genom fönstret och se snö liggandes på marken mitt i soliga juli.
Titel: Dash och Lilys utmaningsbok
Originaltitel: Dash & Lily's book of dares
Sidor: 305
Utgivningsår: 2010
Vad skulle du göra om du hittade en röd anteckningsbok, intryckt mellan några böcker av din favoritförfattare i din favoritbokhandel? Plocka fram den, så klart. Det var precis vad Dash gjorde och sedan började han följa uppgifterna som stod i, skrivna av en tjej som heter Lily. Och det var så Dash och Lilys brevväxling via en anteckningsbok uppstod.
Det första jag kommer att tänka på är att jag undrar hur många som faktiskt har testat det här efter att de läst den här boken. Det är så att man får lust att testa det själv, bara för att se vad som skulle hända.
Den här boken var lika mysig och rolig som Rachel's och David's tidigare bok Nick & Norahs oändliga låtlista. Det som dessutom var ännu bättre var att den här också utspelade sig i New York, och vid ett tillfälle hittade Lily till och med Norahs anteckningar i badrummet från den andra boken. Jag gillar idéen med att det inte helt och hållet blev helt nytt på det sättet, utan det känns som att medans saker hände för Nick & Norah, så skickar Dash & Lily en anteckningsbok emellan sig. Det blir mera liv i böckerna.
Jag gillade också humorn och skrattade högt flera gånger. Något, eller snarare någon, som däremot var ganska jobbig var Dash. Han verkade verkligen snäsig. Och dessutom ganska dryg, han var bara villig att ge upp allting efter händelserna på födelsedagsfesten.
Jag fick dessutom en sådan otrolig julkänsla av den här boken. Det var ju precis vid julafton som det handlade om, men det kändes nästan som julafton här hemma också. Som om jag skulle kunna titta ut genom fönstret och se snö liggandes på marken mitt i soliga juli.
Flera böcker/serier av samma författare:
Etiketter:
3 stjärnor,
Chick Lit,
Contemporary,
David Levithan,
Humor,
Kärlek,
Rachel Cohn
måndag 14 juli 2014
The Lunar Chronicles #1, Cinder
Författare: Marissa Meyer
Titel: Cinder
Serie: The Lunar Chronicles #1
Sidor: 397
Utgivningsår: 2012
En retelling av Askungen, det här är sagan om Cinder, en cyborg, som jobbar som en mekaniker i Nya Beijing, där hon bor hos sin styvmor och styvsystrar. Pesten har kommit tillbaka och miljontals människor drabbas och dör av den hela tiden och hela Jorden är hotad av Lunar folket och deras drottning Levana som har ett ultimatum om att antingen gifta sig med Nya Bejing's prins Kai eller starta krig.
Den här boken... Jag vet inte var jag ska börja men den var fantastisk. Jag har aldrig läst en bok om cyborger förut och aldrig lagt en tanke på att jag skulle vara intresserad av att göra det. Askungen har jag dock både läst och sett hundratals retellings av. Jag har aldrig vart så intresserad av självaste Askungen sagan eftersom den är så otroligt vanlig och uttjatad, men den här boken var något nytt.
Vilket år det är står det aldrig något ordentligt om, men att fjärde världskriget hade vart 100 år tidigare och att pesten dessutom kommit tillbaka låter som att det kan vara 100-1000tals år från nu, vilket dessutom känns ganska coolt att läsa om. De flesta böcker som handlar om framtiden (som jag har läst) har oftast bara vart ca. 100 år, högst, från nu.
Jag trodde dessutom att boken inte skulle vara så speciell för jag gillar egentligen mera när man inte vet vem som huvudpersonen börjar tycka om är från början, så i det här läget var det ganska självklart att det skulle vara prins Kai, eftersom det är Askungen-sagan och han är prinsen. Men alla relationer och känslor var ändå så mysiga och perfekta att det inte spelade någon roll.
Boken hölls dessutom intressant från början till slut och kapitlen var korta så det var lätt att läsa ett kapitel lite nu och då, så man behövde aldrig riktigt sätta sig till rätta och läsa igenom 20-30 sidors kapitel.
Jag är dessutom så lättad att det är en serie, för jag vill så läsa mer av det här.
Titel: Cinder
Serie: The Lunar Chronicles #1
Sidor: 397
Utgivningsår: 2012
En retelling av Askungen, det här är sagan om Cinder, en cyborg, som jobbar som en mekaniker i Nya Beijing, där hon bor hos sin styvmor och styvsystrar. Pesten har kommit tillbaka och miljontals människor drabbas och dör av den hela tiden och hela Jorden är hotad av Lunar folket och deras drottning Levana som har ett ultimatum om att antingen gifta sig med Nya Bejing's prins Kai eller starta krig.
Den här boken... Jag vet inte var jag ska börja men den var fantastisk. Jag har aldrig läst en bok om cyborger förut och aldrig lagt en tanke på att jag skulle vara intresserad av att göra det. Askungen har jag dock både läst och sett hundratals retellings av. Jag har aldrig vart så intresserad av självaste Askungen sagan eftersom den är så otroligt vanlig och uttjatad, men den här boken var något nytt.
Vilket år det är står det aldrig något ordentligt om, men att fjärde världskriget hade vart 100 år tidigare och att pesten dessutom kommit tillbaka låter som att det kan vara 100-1000tals år från nu, vilket dessutom känns ganska coolt att läsa om. De flesta böcker som handlar om framtiden (som jag har läst) har oftast bara vart ca. 100 år, högst, från nu.
Jag trodde dessutom att boken inte skulle vara så speciell för jag gillar egentligen mera när man inte vet vem som huvudpersonen börjar tycka om är från början, så i det här läget var det ganska självklart att det skulle vara prins Kai, eftersom det är Askungen-sagan och han är prinsen. Men alla relationer och känslor var ändå så mysiga och perfekta att det inte spelade någon roll.
Boken hölls dessutom intressant från början till slut och kapitlen var korta så det var lätt att läsa ett kapitel lite nu och då, så man behövde aldrig riktigt sätta sig till rätta och läsa igenom 20-30 sidors kapitel.
Jag är dessutom så lättad att det är en serie, för jag vill så läsa mer av det här.
torsdag 10 juli 2014
House of Night #2, Betrayed
(OBS! Kan innehålla spoilers från tidigare böcker!)
Författare: P.C. Cast & Kristin Cast
Titel: Betrayed
Serie: House of Night #2
Sidor: 310
Utgivningsår: 2007
Zoey har blivit vald som ledare för the Dark Daughters och håller på att planera deras första möte, medan en massa människor helt plötsligt börjar försvinna i staden och hittas döda, inte långt ifrån House of Night. Alla bevisen pekar mot vampyrer.
Precis som förra boken, känns det här också som bara ett par kapitel. Trots att boken är på 300 sidor så är det bara under en kort period och det känns som att böckerna inte riktigt känns färdiga. Trots att det är böcker i en serie på väldigt många böcker, skulle det nästan ändå kunna vara lite till i dem.
Dessutom tycker jag att det är väldigt mycket onödigt med i dem. Hon börjar tänka på andra saker och tar upp mycket hur saker ser ut och gamla minnen och vad hon tycker. Det är kul att läsa lite såna saker, men när det kommer med på nästan varannan sida så känns det ganska onödigt. Det är troligen dock så de fyller upp boken på 300 sidor, med ganska mycket onödig fakta som ändå inte har något att göra med senare händelser.
För övrigt tyckte jag att den här var måttligt bra. Egentligen fastnade jag först på de sista 100 sidorna då det äntligen började hända saker, och då dessutom streckläste jag igenom den till slutet. Min favoritdel var nog precis i slutet då de var i tunnlarna för de var allihopa så oseriösa vid ett sådant seriöst ämne att det blev ganska komiskt.
Jag började dessutom tycka om både Aphrodite och Heath mera i den här boken, men att Zoey nästan får 3 killar efter sig känns lite småfånigt. Heath förstår man, men jag tycker att Erik känns så orealistisk och detsamma med Loren. Jag förstod inte ens vad han gjorde med i det hela.
Bok 4: Untamed
Bok 5: Hunted
Bok 6: Tempted
Författare: P.C. Cast & Kristin Cast
Titel: Betrayed
Serie: House of Night #2
Sidor: 310
Utgivningsår: 2007
Zoey har blivit vald som ledare för the Dark Daughters och håller på att planera deras första möte, medan en massa människor helt plötsligt börjar försvinna i staden och hittas döda, inte långt ifrån House of Night. Alla bevisen pekar mot vampyrer.
Precis som förra boken, känns det här också som bara ett par kapitel. Trots att boken är på 300 sidor så är det bara under en kort period och det känns som att böckerna inte riktigt känns färdiga. Trots att det är böcker i en serie på väldigt många böcker, skulle det nästan ändå kunna vara lite till i dem.
Dessutom tycker jag att det är väldigt mycket onödigt med i dem. Hon börjar tänka på andra saker och tar upp mycket hur saker ser ut och gamla minnen och vad hon tycker. Det är kul att läsa lite såna saker, men när det kommer med på nästan varannan sida så känns det ganska onödigt. Det är troligen dock så de fyller upp boken på 300 sidor, med ganska mycket onödig fakta som ändå inte har något att göra med senare händelser.
För övrigt tyckte jag att den här var måttligt bra. Egentligen fastnade jag först på de sista 100 sidorna då det äntligen började hända saker, och då dessutom streckläste jag igenom den till slutet. Min favoritdel var nog precis i slutet då de var i tunnlarna för de var allihopa så oseriösa vid ett sådant seriöst ämne att det blev ganska komiskt.
Jag började dessutom tycka om både Aphrodite och Heath mera i den här boken, men att Zoey nästan får 3 killar efter sig känns lite småfånigt. Heath förstår man, men jag tycker att Erik känns så orealistisk och detsamma med Loren. Jag förstod inte ens vad han gjorde med i det hela.
Bok 2: Betrayed
Bok 3: Utvald (Chosen)Bok 4: Untamed
Bok 5: Hunted
Bok 6: Tempted
Etiketter:
2 stjärnor,
Kristin Cast,
P.C. Cast,
Urban Fantasy,
Vampyrer
söndag 6 juli 2014
Harry Potter #3 and the Prisoner of Azkaban
(OBS! Kan innehålla spoilers från tidigare böcker!)
Titel: Harry Potter and the Prisoner of Azkaban
Serie: Harry Potter #3
Sidor: 435
Utgivningsår: 1999
Harry är tillbaka på Hogwarts igen men i år är det fullt av dementorer som vaktar slottet eftersom de har fått nyheterna om att Sirius Black, en brottsling från Azkaban, är på rymmen. Harry tycker sig också se en svart, stor hund vart han än går och får underliga förutsägningar av Professor Trelawney.
Det mesta jag har att berätta om är egentligen hur mycket den här boken skiljer sig från filmen. Jag såg ju filmen före jag läste boken och det var massor som var annorlunda. Speciellt med Hermione's lilla hemlighet i slutet och dessutom förhållandet mellan hon och Ron igenom hela boken.
Min nästa bok har 700 sidor och jag tror att jag kommer göra så att jag läser någonting annat samtidigt som jag läser den, eftersom 700 låter väldigt mycket efter alla 300-400sidors böcker.
Bok 1: Harry Potter and the Philosopher's Stone
Bok 2: Harry Potter and the Chamber of Secrets
Bok 3: Harry Potter and the Prisoner of Azkaban
Bok 4: Harry Potter and the Goblet of Fire
tisdag 1 juli 2014
Flyga Högt
Författare: Katarina von Bredow
Titel: Flyga Högt
Sidor: 315
Utgivningsår: 2011
Det finns saker man bara inte gör när man kommer som ny till en klass. Regler man måste följa. Man ska inte vara för mycket, men man ska inte heller vara helt osynlig. Silja gör inget av de här sakerna. Hon bryter alla regler som finns och vänder upp och ner på allting i Vendelas klass. Är hon korkat, trotsig eller bara urstark?
Det första jag tänkte på när jag läste den här boken var att den kändes så svensk. Nu i efterhand gissar jag på att det bara berodde på att det är den första svenska bok jag läser på länge. Fast namnen Tove, Nils och Sven gjorde ju ingenting bättre. Det kändes lite som att jag läste en gammaldags bok från Astrid Lindgrens tid.
Men när jag väl har läst boken så var den riktigt mysig. Efter alla Urban Fantasy böcker jag läst den senaste tiden, var den här en riktigt söt omväxling, som handlade om en tjej, Silja, som kom ny till klassen och förstörde rangordningen helt. Det fick en att tänka på rollerna i mina gamla skolklasser och hur det skulle kunna vart om någon Silja hade kommit och rört ihop allt.
Jag gillade Vendela också, huvudpersonen. Jag respekterade att hon inte var en av dem som avskydde Silja. Jag tycker att det är ett ganska bra budskap med boken att inte döma folk från vem de verkar vara innan man lär känna dem.
De andra personerna i boken kändes också ordentligt genomtänkta. Det var ingen som ändrade sig helt och hållet helt plötsligt, utan alla kändes mänskliga. Jag tycker om att läsa sådana böcker, och brukar bli irriterad på de böcker som slutar med att alla är vänner, för det känns så orealistiskt.
Favoritcitat: "Kanske kan omöjliga saker bli möjliga. Kanske finns det inget så trasigt att det inte går att bygga upp på nytt, möjligen inte till detsamma, men åtminstone till något annat."
Titel: Flyga Högt
Sidor: 315
Utgivningsår: 2011
Det finns saker man bara inte gör när man kommer som ny till en klass. Regler man måste följa. Man ska inte vara för mycket, men man ska inte heller vara helt osynlig. Silja gör inget av de här sakerna. Hon bryter alla regler som finns och vänder upp och ner på allting i Vendelas klass. Är hon korkat, trotsig eller bara urstark?
Det första jag tänkte på när jag läste den här boken var att den kändes så svensk. Nu i efterhand gissar jag på att det bara berodde på att det är den första svenska bok jag läser på länge. Fast namnen Tove, Nils och Sven gjorde ju ingenting bättre. Det kändes lite som att jag läste en gammaldags bok från Astrid Lindgrens tid.
Men när jag väl har läst boken så var den riktigt mysig. Efter alla Urban Fantasy böcker jag läst den senaste tiden, var den här en riktigt söt omväxling, som handlade om en tjej, Silja, som kom ny till klassen och förstörde rangordningen helt. Det fick en att tänka på rollerna i mina gamla skolklasser och hur det skulle kunna vart om någon Silja hade kommit och rört ihop allt.
Jag gillade Vendela också, huvudpersonen. Jag respekterade att hon inte var en av dem som avskydde Silja. Jag tycker att det är ett ganska bra budskap med boken att inte döma folk från vem de verkar vara innan man lär känna dem.
De andra personerna i boken kändes också ordentligt genomtänkta. Det var ingen som ändrade sig helt och hållet helt plötsligt, utan alla kändes mänskliga. Jag tycker om att läsa sådana böcker, och brukar bli irriterad på de böcker som slutar med att alla är vänner, för det känns så orealistiskt.
Favoritcitat: "Kanske kan omöjliga saker bli möjliga. Kanske finns det inget så trasigt att det inte går att bygga upp på nytt, möjligen inte till detsamma, men åtminstone till något annat."
lördag 28 juni 2014
House of Night #1, Marked
Författare: P.C. Cast & Kristin Cast
Titel: Marked
Serie: House of Night #1
Sidor: 306
Utgivningsår: 2007
Zoey Redbird ser en kille ståendes utanför hennes skåp igen. Hon verkar vara den enda som ser honom, och han är inte direkt mänsklig heller. Han är den som sätter ett märke i Zoey's panna. Ett märke som betyder att hon kommer bli en vampyr. Understrykes "kommer bli". Hon är inte en ännu, bara om hon överlever förvandlingen. För att överleva måste hon alltså flytta till House of Night, skolan för blivande vampyrer. Efter att hon berättat för sina föräldrar förstås.
Den här boken var bra. Kortfattat. Jag läste Vampire Academy för 3 år sedan och jag älskade den serien, och jag funderade flera gånger när jag stod i bokhandeln om jag skulle köpa House of Night, eftersom jag hade hört att den var väldigt lik Vampire Academy. Men jag gjorde det aldrig utan det är först nu jag har lånat boken och faktiskt läst den. Och den var bra.
Det kändes egentligen som att hela boken bara var ett intro till hela serien, vilket den också var, men det känns som att hela boken bara var de 5-6 första kapitlen och inte en hel bok. Den gick väldigt snabbt att läsa och hölls intressant igenom hela. Det mest tråkiga var att de tog upp varje lektion av första dagen och ritualerna. Det kändes mest bara onödigt att läsa vad de höll på med på varje lektion, och framförallt att lägga oftast ett helt kapitel på varje sak. Ritualerna kändes också som 2 kapitels onödigt babbel, så jag hoppade över det mesta av det.
Något jag gillade var beskrivningarna av allting, det kändes ordentligt och man kunna se allting framför sig ganska perfekt. Personerna gillade jag också, även fast Aphrodite var lite överdrivet typisk bitch och Erik var den överdrivet "skolans snyggaste kille som blir kär i den nya tjejen". Stevie Rae var nog min favorit i alla fall.
Titel: Marked
Serie: House of Night #1
Sidor: 306
Utgivningsår: 2007
Zoey Redbird ser en kille ståendes utanför hennes skåp igen. Hon verkar vara den enda som ser honom, och han är inte direkt mänsklig heller. Han är den som sätter ett märke i Zoey's panna. Ett märke som betyder att hon kommer bli en vampyr. Understrykes "kommer bli". Hon är inte en ännu, bara om hon överlever förvandlingen. För att överleva måste hon alltså flytta till House of Night, skolan för blivande vampyrer. Efter att hon berättat för sina föräldrar förstås.
Den här boken var bra. Kortfattat. Jag läste Vampire Academy för 3 år sedan och jag älskade den serien, och jag funderade flera gånger när jag stod i bokhandeln om jag skulle köpa House of Night, eftersom jag hade hört att den var väldigt lik Vampire Academy. Men jag gjorde det aldrig utan det är först nu jag har lånat boken och faktiskt läst den. Och den var bra.
Det kändes egentligen som att hela boken bara var ett intro till hela serien, vilket den också var, men det känns som att hela boken bara var de 5-6 första kapitlen och inte en hel bok. Den gick väldigt snabbt att läsa och hölls intressant igenom hela. Det mest tråkiga var att de tog upp varje lektion av första dagen och ritualerna. Det kändes mest bara onödigt att läsa vad de höll på med på varje lektion, och framförallt att lägga oftast ett helt kapitel på varje sak. Ritualerna kändes också som 2 kapitels onödigt babbel, så jag hoppade över det mesta av det.
Något jag gillade var beskrivningarna av allting, det kändes ordentligt och man kunna se allting framför sig ganska perfekt. Personerna gillade jag också, även fast Aphrodite var lite överdrivet typisk bitch och Erik var den överdrivet "skolans snyggaste kille som blir kär i den nya tjejen". Stevie Rae var nog min favorit i alla fall.
Etiketter:
4 stjärnor,
Fantasy,
Kristin Cast,
P.C. Cast,
Urban Fantasy,
Vampyrer
söndag 22 juni 2014
Harry Potter and the Chamber of Secrets #2
(OBS! Kan innehålla spoilers från tidigare böcker)
Serie: Harry Potter #2
Sidor: 341
Utgivningsår: 1998
Harry är tillbaka till ännu ett år på Hogwarts och allt verkar gå dåligt för Harry, tack vare den lilla husalven som envisas med att göra allt för att få Harry att stanna hemma. Dessutom verkar det finnas något i skolan som förvandlar folk till sten, och alla börjar misstänka Harry Potter själv!
Jag har äntligen fått hem min samlarutgåva, om ni såg mitt tidigare inlägg, och ville genast börja läsa böckerna. Vem vill INTE det, egentligen? Böcker med så här fina omslag blir automatiskt några gånger bättre, för är boken inte bra kan man ändå sitta och njuta av den fina framsidan.
Lika bra som första boken, tycker jag att den var. Den var väldigt lik första boken också, å andra sidan fortsätter år på samma sätt som innan, men allting kom i samma ordning bara att det var helt nya saker som hände.
Jag har inte så mycket att skriva egentligen. Det mesta jag har att säga om boken finns i mitt tidigare Harry Potter inlägg.
Bok 2: Harry Potter and the Chamber of Secrets
Bok 3: Harry Potter and the Prisoner of Azkaban
Bok 4: Harry Potter and the Goblet of Fire
Bok 3: Harry Potter and the Prisoner of Azkaban
Bok 4: Harry Potter and the Goblet of Fire
fredag 13 juni 2014
All American Girl #2, Nu eller aldrig
Författare: Meg Cabot
Titel: Nu eller aldrig
Originaltitel: Ready Or Not
Serie: All American Girl #2
Sidor: 235
Utgivningsår: 2005
10 saker som Samantha Madison inte är redo för: 10 - Tillbringa Thanksgiving med presidenten på Camp David. 9 - Och dessutom hans son, Sam's pojkvän. 8 - Som verkar vara inne på att ta deras förhållande ett steg längre (sonen, menar jag). 7 - Vilket Sam råkade säga i MTV. 6 - Där hon egentligen skulle stödja presidentens syn på familjer. 5 - Plus att klara av sitt arbete i en videobutik. 4 - samtidigt som hon är ungdomsambassadör för FN. 3 - Och hon blir antastad på tunnelbanan för att vara "flickan som räddade livet på presidenten". 2 - Och första gången någonsin får hennes syster inte killen hon gillar. Och 1 - Få reda på att rita levande modeller är detsamma som nakna människor.
Det här var då typ en bok full av listor. Efter varje kapitel fanns en liknande lista som den ovanför med punkter från 10-1. Det var ganska kul men på samma gång känner jag att boken skulle haft samma betyg utan dem. De gjorde alltså inget för att få mig att gilla boken mera.
För övrigt tyckte jag att boken kändes väldigt lättläst och dessutom om det inte vore för att nästan hela boken handlade om vare sig hon var redo eller inte att ha sex med sin pojkvän, så skulle jag kunna säga att den passade bättre för 9-12 åringar. I alla fall på sättet den var skriven. Dessutom att Sam var 17 år (om jag nu minns rätt) känns inte som rätta åldern att beskriva henne. Nu vet jag ju inte om de är barnsligare i Amerika, men jag skulle snarare säga henne som 14-15.
Boken hade egentligen ingen speciell handling, förutom biten med att hon var osäker för att ha sex första gången. Men det kändes ändå inte uttjatat på något intimt sätt, som andra böcker som handlar mycket om sex brukar bli. Den här kändes mera oseriös och rolig.
Jag har läst av Meg Cabot's böcker förut, men jag måste säga att de var bättre än den här. Det kan ju bero på att jag nu inte läste första boken i den här serien också, men jag tror inte att det har så stor betydelse.
Titel: Nu eller aldrig
Originaltitel: Ready Or Not
Serie: All American Girl #2
Sidor: 235
Utgivningsår: 2005
10 saker som Samantha Madison inte är redo för: 10 - Tillbringa Thanksgiving med presidenten på Camp David. 9 - Och dessutom hans son, Sam's pojkvän. 8 - Som verkar vara inne på att ta deras förhållande ett steg längre (sonen, menar jag). 7 - Vilket Sam råkade säga i MTV. 6 - Där hon egentligen skulle stödja presidentens syn på familjer. 5 - Plus att klara av sitt arbete i en videobutik. 4 - samtidigt som hon är ungdomsambassadör för FN. 3 - Och hon blir antastad på tunnelbanan för att vara "flickan som räddade livet på presidenten". 2 - Och första gången någonsin får hennes syster inte killen hon gillar. Och 1 - Få reda på att rita levande modeller är detsamma som nakna människor.
Tydligen var det här andra boken i en serie, vilket jag inte lade märke till förrän nu när jag redan har läst klart den. Den gick bra att läsa ändå, men jag kommer nog inte läsa första boken.
Det här var då typ en bok full av listor. Efter varje kapitel fanns en liknande lista som den ovanför med punkter från 10-1. Det var ganska kul men på samma gång känner jag att boken skulle haft samma betyg utan dem. De gjorde alltså inget för att få mig att gilla boken mera.
För övrigt tyckte jag att boken kändes väldigt lättläst och dessutom om det inte vore för att nästan hela boken handlade om vare sig hon var redo eller inte att ha sex med sin pojkvän, så skulle jag kunna säga att den passade bättre för 9-12 åringar. I alla fall på sättet den var skriven. Dessutom att Sam var 17 år (om jag nu minns rätt) känns inte som rätta åldern att beskriva henne. Nu vet jag ju inte om de är barnsligare i Amerika, men jag skulle snarare säga henne som 14-15.
Boken hade egentligen ingen speciell handling, förutom biten med att hon var osäker för att ha sex första gången. Men det kändes ändå inte uttjatat på något intimt sätt, som andra böcker som handlar mycket om sex brukar bli. Den här kändes mera oseriös och rolig.
Jag har läst av Meg Cabot's böcker förut, men jag måste säga att de var bättre än den här. Det kan ju bero på att jag nu inte läste första boken i den här serien också, men jag tror inte att det har så stor betydelse.
Etiketter:
Chick Lit,
Contemporary,
Humor,
Kärlek,
Meg Cabot
torsdag 12 juni 2014
Harry Potter Samlarutgåva
Jag tittade på adlibris hur alla Harry Potter böcker såg ut och också efter samlarutgåvor, och hittade den här otroligt söta samlingen. Jag blev så kär i den så fort jag såg den och kom dessutom fram till att den var mycket billigare än att köpa var bok för sig.
Nu ska jag läsa Harry Potter så det bara visslar om det!
(Böckerna hade dessutom lika söta baksidor + kapitelbilder, jag fick lust att läsa om första boken bara för att kolla på alla söta bilder i början av varje kapitel!)
onsdag 11 juni 2014
The Mortal Instruments #4, City of Fallen Angels
(OBS! Kan innehålla spoilers från tidigare böcker.)
Författare: Cassandra Clare
Titel: City of Fallen Angels
Serie: The Mortal Instruments #4
Sidor: 424
Utgivningsår: 2011
Clary och Jace kan äntligen vara tillsammans och Clary har dessutom börjat träna sig för att bli en bra "Shadowhunter". Luke och Jocelyn ska dessutom gifta sig och har börjat planera sitt bröllop, och Simon har nu två tjejer som verkar vilja gå ut med honom. Men plötsligt börjar Shadowhunters dö runt omkring i staden och Simon får ett underligt erbjudande av en vampyr vid namn Camille. Inte nog med det, så börjar Jace dra sig undan ifrån Clary utan att förklara varför.
Det kändes inte som att det var någon speciell stor händelse i den här boken, utan att det var flera små istället. Ingen som varade från bokens början till slut, utan det kom nya saker hela tiden. Vilket inte är någon dålig sak heller, eftersom det gav variation. Dock gjorde det att jag inte fastnade lika lätt i boken heller, utan det var snarare de 2 sista kapitlen som jag äntligen började fastna.
Dessutom kändes det som att boken handlade väldigt mycket mera om Simon nu. Skulle jag ha fått reda på detta innan, skulle jag nog inte vart så pigg på att läsa boken, men jag måste säga att den var fortfarande lika bra som de andra. Jag har inte riktigt tyckt om Simon tidigare, men det blev nästan så att jag föredrog att läsa om vad som hände med Simon än med Clary.
En sak, eller snarare en person, jag började bli irriterad på var Jace. Han håller hela tiden på att jämra sig över att han är "Valentines son" och att han inte förtjänar Clary, och det blir ganska så jobbigt efter några gånger.
En annan positiv sak, är Alec's och Magnus's förhållande. Jag älskar det och jag tycker verkligen om Magnus's humor. Han verkar väldigt oseriös, och de verkar så olika varandra, men när de är med känns det som att det kommer in lite humor också, vilket det förövrigt var väldigt lite av i den här delen. Jag tycker om de andra paren som bildas också, det gör att det inte känns som att Clary och Jace är de viktigaste personerna, utan man får veta hur alla andra har det också, så att säga.
Bok 1: City of Bones
Bok 2: City of Ashes
Bok 3: City of Glass
Bok 4: City of Fallen Angels
Författare: Cassandra Clare
Titel: City of Fallen Angels
Serie: The Mortal Instruments #4
Sidor: 424
Utgivningsår: 2011
Clary och Jace kan äntligen vara tillsammans och Clary har dessutom börjat träna sig för att bli en bra "Shadowhunter". Luke och Jocelyn ska dessutom gifta sig och har börjat planera sitt bröllop, och Simon har nu två tjejer som verkar vilja gå ut med honom. Men plötsligt börjar Shadowhunters dö runt omkring i staden och Simon får ett underligt erbjudande av en vampyr vid namn Camille. Inte nog med det, så börjar Jace dra sig undan ifrån Clary utan att förklara varför.
Det kändes inte som att det var någon speciell stor händelse i den här boken, utan att det var flera små istället. Ingen som varade från bokens början till slut, utan det kom nya saker hela tiden. Vilket inte är någon dålig sak heller, eftersom det gav variation. Dock gjorde det att jag inte fastnade lika lätt i boken heller, utan det var snarare de 2 sista kapitlen som jag äntligen började fastna.
Dessutom kändes det som att boken handlade väldigt mycket mera om Simon nu. Skulle jag ha fått reda på detta innan, skulle jag nog inte vart så pigg på att läsa boken, men jag måste säga att den var fortfarande lika bra som de andra. Jag har inte riktigt tyckt om Simon tidigare, men det blev nästan så att jag föredrog att läsa om vad som hände med Simon än med Clary.
En sak, eller snarare en person, jag började bli irriterad på var Jace. Han håller hela tiden på att jämra sig över att han är "Valentines son" och att han inte förtjänar Clary, och det blir ganska så jobbigt efter några gånger.
En annan positiv sak, är Alec's och Magnus's förhållande. Jag älskar det och jag tycker verkligen om Magnus's humor. Han verkar väldigt oseriös, och de verkar så olika varandra, men när de är med känns det som att det kommer in lite humor också, vilket det förövrigt var väldigt lite av i den här delen. Jag tycker om de andra paren som bildas också, det gör att det inte känns som att Clary och Jace är de viktigaste personerna, utan man får veta hur alla andra har det också, så att säga.
Bok 1: City of Bones
Bok 2: City of Ashes
Bok 3: City of Glass
Bok 4: City of Fallen Angels
Etiketter:
3 stjärnor,
Cassandra Clare,
Demoner,
Fantasy,
Urban Fantasy,
Vampyrer,
Varulvar
torsdag 29 maj 2014
Filmrecension: Vampire Academy
Jag älskade Vampire Academy när jag var 13 och läste igenom alla 6 böckerna. Och för kanske ett år sedan fick jag reda på att första boken skulle komma ut som film, och nu har jag sett den!
Som alltid, boken är MYCKET bättre än filmen. Ärligt talat, vet jag inte om man skulle förstå så mycket om man inte läst boken först, för det kändes som att den här filmen gick väldigt fort fram. Även fast jag själv läst böckerna (även om det var för 3 år sedan) så hade jag svårt att hänga med, för jag kommer inte ihåg alla termer och namn på vampyrraserna och sådant.
Annars var filmen jättebra och jag fick till och med lust att läsa om böckerna.
Jag rekommenderar den starkt om du har läst och tyckt om böckerna (eller bara första boken), men vet du inte alls vad det handlar om kan det vara ganska svårt att hänga med, skulle jag tro.
tisdag 27 maj 2014
Harry Potter and The Philosopher's Stone #1
Författare: J.K. Rowling
Titel: Harry Potter and The Philosopher's Stone
Serie: Harry Potter #1
Sidor: 223
Utgivningsår: 1997
(Nästan alla borde veta handlingen redan, men..)
Harry bor hos sin moster Petunia, eftersom hans föräldrar dog i en bilolycka när han var liten och hans moster och hennes familj är förskräckliga mot Harry. Men en dag får han ett brev, från skolan Hogwarts, där han får reda på att han egentligen är en trollkarl, och att hans föräldrar inte alls dog i någon bilolycka, utan av en ond trollkarl. Harry har nu fått en plats på skolan Hogwarts, där man lär sig allt om magi och lite annat.
Jag har aldrig läst de här böckerna förr. Jag har bara sett de två första filmerna när jag var rätt liten, och sedan läste mamma böckerna för mig, men jag lyssnade aldrig ordentligt. Dock vet jag ju vad hela serien handlar om och dessutom det som händer i senare böcker, men det är väl ändå ingen orsak till att inte läsa dem?
Hur som helst, jag fick lust att börja med någon välkänd serie, och det blev Harry Potter av en slump. Så jag började med att se första filmen, och sedan köpte jag boken. Det första jag lade märke till när jag började läsa var hur fint skriven boken var. Allting kändes så ordentligt och språket var så fint. Det var nog egentligen mest det här som fick mig att komma igenom hela boken så snabbt, för allting blev roligare och mera annorlunda att läsa, jämfört med den vanliga amerikanska engelskan.
Jag har inte så mycket att säga om handlingen, men till de som inte har läst Harry Potter än rekommenderar jag boken starkt. Den var ändå riktigt lättläst och det händer saker hela tiden, så det finns inga långtråkiga tillfällen.
Jag hittade dessutom en samlarutgåva av alla sju böcker som jag tänkte beställa, så ni kan förvänta er mer Harry Potter recensioner i framtiden!
Bok 1: Harry Potter and the Philosopher's Stone
Bok 2: Harry Potter and the Chamber of Secrets
Bok 3: Harry Potter and the Prisoner of Azkaban
Bok 4: Harry Potter and the Goblet of Fire
Titel: Harry Potter and The Philosopher's Stone
Serie: Harry Potter #1
Sidor: 223
Utgivningsår: 1997
(Nästan alla borde veta handlingen redan, men..)
Harry bor hos sin moster Petunia, eftersom hans föräldrar dog i en bilolycka när han var liten och hans moster och hennes familj är förskräckliga mot Harry. Men en dag får han ett brev, från skolan Hogwarts, där han får reda på att han egentligen är en trollkarl, och att hans föräldrar inte alls dog i någon bilolycka, utan av en ond trollkarl. Harry har nu fått en plats på skolan Hogwarts, där man lär sig allt om magi och lite annat.
Jag har aldrig läst de här böckerna förr. Jag har bara sett de två första filmerna när jag var rätt liten, och sedan läste mamma böckerna för mig, men jag lyssnade aldrig ordentligt. Dock vet jag ju vad hela serien handlar om och dessutom det som händer i senare böcker, men det är väl ändå ingen orsak till att inte läsa dem?
Hur som helst, jag fick lust att börja med någon välkänd serie, och det blev Harry Potter av en slump. Så jag började med att se första filmen, och sedan köpte jag boken. Det första jag lade märke till när jag började läsa var hur fint skriven boken var. Allting kändes så ordentligt och språket var så fint. Det var nog egentligen mest det här som fick mig att komma igenom hela boken så snabbt, för allting blev roligare och mera annorlunda att läsa, jämfört med den vanliga amerikanska engelskan.
Jag har inte så mycket att säga om handlingen, men till de som inte har läst Harry Potter än rekommenderar jag boken starkt. Den var ändå riktigt lättläst och det händer saker hela tiden, så det finns inga långtråkiga tillfällen.
Jag hittade dessutom en samlarutgåva av alla sju böcker som jag tänkte beställa, så ni kan förvänta er mer Harry Potter recensioner i framtiden!
Bok 1: Harry Potter and the Philosopher's Stone
Bok 2: Harry Potter and the Chamber of Secrets
Bok 3: Harry Potter and the Prisoner of Azkaban
Bok 4: Harry Potter and the Goblet of Fire
fredag 23 maj 2014
The Mortal Instruments #3, City of Glass
(OBS! Kan innehålla spoilers från tidigare böcker.)
Författare: Cassandra Clare
Titel: City of Glass
Serie: The Mortal Instruments #3
Sidor: 492
Utgivningsår: 2009
Clary har fått veta att en person vid namn Ragnor Fell kan hjälpa hennes mamma att vakna upp. Det betyder att hon måste resa till Idris, men inte nog med att resa till staden utan tillstånd är förbjudet, så vill Jace inte att hon följer med heller. Clary tar sig dit på egen hand och träffar snart på en mystisk, snygg kille vid namn Sebastian som dessutom erbjuder sig att hjälpa henne leta rätt på denne Ragnor Fell.
Herregud vad det tog tid för mig att komma igång med denhär boken. Jag köpte den i oktober någon gång, och försökte börja med den då redan, men början av boken var så otroligt seg. Det var först när hon faktiskt hade kommit till Idris och hittat Jace som jag började tycka att det blev roligare att läsa. Jag minns ärligt talat knappt vad som hände innan det.
Efter att jag hade kommit in i boken så gick det riktigt fort. Den var inte så att man fastnade i den som jag tyckte att första boken var, men när jag inte läste kunde jag ändå inte sluta tänka på den. Och började jag på ett nytt kapitel och tog en paus någonstans mitt i, så längtade jag bara tills nästa gång jag skulle få läsa.
Jag gillar när böcker har överraskningar, så att man faktiskt känner sig förvånad när man läser. Första boken är nog en av de få böcker jag faktiskt nästan blivit chockad av att läsa. Men även i den här delen kom det tillfällen då man blev överraskad. Annars måste jag säga att alla draman är ganska förutsägbara. Om man tänker efter lite kommer man ganska snabbt fram till hur allt ligger till.
Det känns för övrigt som att man får se flera personers POV. Förut var det mest om Clary, Jace & Simon, men nu var till och med mindre biroller med. Jag hade ingenting emot det, utan det kändes rätt kul att få veta hur alla tänkte. Clare skriver ju trots allt inte i första person, men man märker ändå skillnad när hon byter personer.
Jag har redan köpt nästa del, och hoppas att den kommer bli mycket lättare att komma igång med än den här.
//Therese
Bok 1: City of Bones
Bok 2: City of Ashes
Bok 3: City of Glass
Bok 4: City of Fallen Angels
Författare: Cassandra Clare
Titel: City of Glass
Serie: The Mortal Instruments #3
Sidor: 492
Utgivningsår: 2009
Clary har fått veta att en person vid namn Ragnor Fell kan hjälpa hennes mamma att vakna upp. Det betyder att hon måste resa till Idris, men inte nog med att resa till staden utan tillstånd är förbjudet, så vill Jace inte att hon följer med heller. Clary tar sig dit på egen hand och träffar snart på en mystisk, snygg kille vid namn Sebastian som dessutom erbjuder sig att hjälpa henne leta rätt på denne Ragnor Fell.
Herregud vad det tog tid för mig att komma igång med denhär boken. Jag köpte den i oktober någon gång, och försökte börja med den då redan, men början av boken var så otroligt seg. Det var först när hon faktiskt hade kommit till Idris och hittat Jace som jag började tycka att det blev roligare att läsa. Jag minns ärligt talat knappt vad som hände innan det.
Efter att jag hade kommit in i boken så gick det riktigt fort. Den var inte så att man fastnade i den som jag tyckte att första boken var, men när jag inte läste kunde jag ändå inte sluta tänka på den. Och började jag på ett nytt kapitel och tog en paus någonstans mitt i, så längtade jag bara tills nästa gång jag skulle få läsa.
Jag gillar när böcker har överraskningar, så att man faktiskt känner sig förvånad när man läser. Första boken är nog en av de få böcker jag faktiskt nästan blivit chockad av att läsa. Men även i den här delen kom det tillfällen då man blev överraskad. Annars måste jag säga att alla draman är ganska förutsägbara. Om man tänker efter lite kommer man ganska snabbt fram till hur allt ligger till.
Det känns för övrigt som att man får se flera personers POV. Förut var det mest om Clary, Jace & Simon, men nu var till och med mindre biroller med. Jag hade ingenting emot det, utan det kändes rätt kul att få veta hur alla tänkte. Clare skriver ju trots allt inte i första person, men man märker ändå skillnad när hon byter personer.
Jag har redan köpt nästa del, och hoppas att den kommer bli mycket lättare att komma igång med än den här.
//Therese
Bok 2: City of Ashes
Bok 3: City of Glass
Bok 4: City of Fallen Angels
Etiketter:
4 stjärnor,
Cassandra Clare,
Demoner,
Fantasy,
Urban Fantasy,
Vampyrer,
Varulvar
lördag 5 april 2014
Berövad
Författare: Liz Coley
Titel: Berövad
Originaltitel: Pretty Girl-13
Sidor: 299
Utgivningsår: 2013
När Angie ser sig själv i spegeln känner hon inte igen sig. Igår var hon en solbrun trettonåring, men nu är hon både längre, magrare och blekare. Tretton är hon inte heller längre, har hon fått reda på. Nu är hon sexton. Det har gått tre hela år sedan hon försvann, och hon har inget minne av de åren. Tre hela år då hon har vart försvunnen. De enda ledtrådar hon har är ärren runt hennes handleder och vrister.
Den här boken var SÅ BRA. Jag hade så svårt att sluta läsa, men ändå så behövde jag ta pauser emellanåt för att det var så mycket som hände, och så sjuka saker som reddes ut. Eftersom det är meningen att allting ska vara ett mysterium, kan jag ju dock inte säga för mycket.
Det handlade om övergrepp, vilket också står på baksidan, och jag hade ingen aning om det när jag började läsa boken. Jag trodde bara att det handlade om en tjej som hade, ja, försvunnit. Blivit kidnappad. Men övergrepp hade jag inte en tanke på. Så jag blev både arg och chockad när de kom fram till att det var det. Är det något jag avskyr så är det just övergrepp, så jag läste mig igenom boken med blandade starka känslor och visste nästan inte vart jag skulle ta vägen efter vissa kapitel.
Jag beundrar dock Angie, fast det måste väl alla göra. Tänk att det finns så starka människor som henne som tar sig igenom sådant här och lever vidare. Någon jag dock inte beundrade alls var hennes omogna pappa. Jag kan förstå att han var upprörd, men när han inte ens kunde stötta sin dotter?!
Personlighetsklyvningen var rätt kul ändå. Och hur allt pusslades ihop i olika bitar tack vare det. Inte så att man fick veta allting från början till slut, utan att det kom in lite nya "minnen" hur som helst. Nu har jag ingen aning om någon förstod vad jag menade där, men nåja.
//Therese
Titel: Berövad
Originaltitel: Pretty Girl-13
Sidor: 299
Utgivningsår: 2013
När Angie ser sig själv i spegeln känner hon inte igen sig. Igår var hon en solbrun trettonåring, men nu är hon både längre, magrare och blekare. Tretton är hon inte heller längre, har hon fått reda på. Nu är hon sexton. Det har gått tre hela år sedan hon försvann, och hon har inget minne av de åren. Tre hela år då hon har vart försvunnen. De enda ledtrådar hon har är ärren runt hennes handleder och vrister.
Den här boken var SÅ BRA. Jag hade så svårt att sluta läsa, men ändå så behövde jag ta pauser emellanåt för att det var så mycket som hände, och så sjuka saker som reddes ut. Eftersom det är meningen att allting ska vara ett mysterium, kan jag ju dock inte säga för mycket.
Det handlade om övergrepp, vilket också står på baksidan, och jag hade ingen aning om det när jag började läsa boken. Jag trodde bara att det handlade om en tjej som hade, ja, försvunnit. Blivit kidnappad. Men övergrepp hade jag inte en tanke på. Så jag blev både arg och chockad när de kom fram till att det var det. Är det något jag avskyr så är det just övergrepp, så jag läste mig igenom boken med blandade starka känslor och visste nästan inte vart jag skulle ta vägen efter vissa kapitel.
Jag beundrar dock Angie, fast det måste väl alla göra. Tänk att det finns så starka människor som henne som tar sig igenom sådant här och lever vidare. Någon jag dock inte beundrade alls var hennes omogna pappa. Jag kan förstå att han var upprörd, men när han inte ens kunde stötta sin dotter?!
Personlighetsklyvningen var rätt kul ändå. Och hur allt pusslades ihop i olika bitar tack vare det. Inte så att man fick veta allting från början till slut, utan att det kom in lite nya "minnen" hur som helst. Nu har jag ingen aning om någon förstod vad jag menade där, men nåja.
//Therese
måndag 31 mars 2014
Anna Dressed in Blood #1
Författare: Kendare Blake
Titel: Anna Dressed in Blood
Serie: Anna Dressed in Blood #1
Antal sidor: 369
Utgivningsår: 2011
Cas Lowood är ingen vanlig kille; han jagar spöken. Precis som hans förfäder flyttar han runt hela landet och "dödar" spöken. Det vill säga, skickar dem dit de hör hemma. Hans nästa spöke att döda heter Anna. Anna Dressed in Blood. Den här gången blir dock annorlunda än alla innan. Anna är mycket starkare än vad Cas hade förväntat sig, och dessutom blir flera många andra människor inblandade.
Har någon sett Supernatural? Den här boken påminde mig rätt så mycket om den serien. Kanske för att det handlar om typ samma saker. Hur som helst, tyckte jag om den här boken. Den var framför allt spännande. Jag tror dock den skulle vart mycket mera läskig som film, och skulle den komma ut på film skulle jag vilja se den.
En sak, mot slutet, jag tyckte var rätt kul, var är de nämnde Papa Legba. Jag hade ingen aning om att Papa Legba faktiskt har "existerat" eller hur man ska säga. Jag såg på American Horror Story för ett tag sedan, så när de nämnde honom i den här boken kände jag igen namnet, och bara måste kolla upp vem det egentligen var.
Jag skulle dock ha velat haft mera scener med bara Cas och Anna, och få veta mera om de andra spökena i hennes hus.
Annars tyckte jag som sagt om boken, och jag har inte så mycket mer att säga. Det finns en tvåa dessutom och den väntar till och med på mig i min bokhylla, men jag tror att jag tänker läsa någon annan bok emellan innan jag går vidare till den.
//Therese
Titel: Anna Dressed in Blood
Serie: Anna Dressed in Blood #1
Antal sidor: 369
Utgivningsår: 2011
Cas Lowood är ingen vanlig kille; han jagar spöken. Precis som hans förfäder flyttar han runt hela landet och "dödar" spöken. Det vill säga, skickar dem dit de hör hemma. Hans nästa spöke att döda heter Anna. Anna Dressed in Blood. Den här gången blir dock annorlunda än alla innan. Anna är mycket starkare än vad Cas hade förväntat sig, och dessutom blir flera många andra människor inblandade.
Har någon sett Supernatural? Den här boken påminde mig rätt så mycket om den serien. Kanske för att det handlar om typ samma saker. Hur som helst, tyckte jag om den här boken. Den var framför allt spännande. Jag tror dock den skulle vart mycket mera läskig som film, och skulle den komma ut på film skulle jag vilja se den.
En sak, mot slutet, jag tyckte var rätt kul, var är de nämnde Papa Legba. Jag hade ingen aning om att Papa Legba faktiskt har "existerat" eller hur man ska säga. Jag såg på American Horror Story för ett tag sedan, så när de nämnde honom i den här boken kände jag igen namnet, och bara måste kolla upp vem det egentligen var.
Jag skulle dock ha velat haft mera scener med bara Cas och Anna, och få veta mera om de andra spökena i hennes hus.
Annars tyckte jag som sagt om boken, och jag har inte så mycket mer att säga. Det finns en tvåa dessutom och den väntar till och med på mig i min bokhylla, men jag tror att jag tänker läsa någon annan bok emellan innan jag går vidare till den.
//Therese
Etiketter:
4 stjärnor,
Kendare Blake,
Skräck,
Spänning,
Spöken,
Urban Fantasy
lördag 15 mars 2014
DIary of a Wimpy Kid #2, Rodrick Rules
Författare: Jeff Kinney
Titel: Diary of a Wimpy Kid: Rodrick Rules
Serie: Diary of a Wimpy Kid #2
Sidor: 217
Utgivningsår: 2008
Är det någon som minns att Greg sa att om någon nånsin får reda på att han har en bok som det står "dagbok" på, så skulle de få helt fel idé? Detta är precis vad som hände, och personen som såg Gregs bok, var ingen annan än hans bror Rodrick. Så att Rodrick inte sprider runt detta, plus en till grej som hände under sommaren, känner sig Greg tvungen att göra som han vill.
Rodrick är en sån douchebag. Jag beundrar dock hans smidighet att komma undan saker lätt, men han är så överdrivet dryg mot stackars Greg. Deras mamma gillar jag inte heller. Nog för att jag är tonåring så jag avskyr väl bestämmande föräldrar lite extra mycket, men skulle jag ha henne som mamma skulle jag nog göra som Rodrick ändå.
Den blev inte mycket annorlunda på engelska, förresten. Jag funderade över det i förra recensionen på första boken. Jag tror nog att det är i stort sett samma sak. Jag undrar bara hur de översatte Rodricks dikt i den svenska boken, för jag tyckte den var rätt bra på engelska.
//Therese
Bok 1: Gregs Bravader
Bok 2: Rodrick Rules
Titel: Diary of a Wimpy Kid: Rodrick Rules
Serie: Diary of a Wimpy Kid #2
Sidor: 217
Utgivningsår: 2008
Är det någon som minns att Greg sa att om någon nånsin får reda på att han har en bok som det står "dagbok" på, så skulle de få helt fel idé? Detta är precis vad som hände, och personen som såg Gregs bok, var ingen annan än hans bror Rodrick. Så att Rodrick inte sprider runt detta, plus en till grej som hände under sommaren, känner sig Greg tvungen att göra som han vill.
Rodrick är en sån douchebag. Jag beundrar dock hans smidighet att komma undan saker lätt, men han är så överdrivet dryg mot stackars Greg. Deras mamma gillar jag inte heller. Nog för att jag är tonåring så jag avskyr väl bestämmande föräldrar lite extra mycket, men skulle jag ha henne som mamma skulle jag nog göra som Rodrick ändå.
Den blev inte mycket annorlunda på engelska, förresten. Jag funderade över det i förra recensionen på första boken. Jag tror nog att det är i stort sett samma sak. Jag undrar bara hur de översatte Rodricks dikt i den svenska boken, för jag tyckte den var rätt bra på engelska.
//Therese
Bok 1: Gregs Bravader
Bok 2: Rodrick Rules
Etiketter:
3 stjärnor,
Barnbok,
Bilder,
Humor,
Jeff Kinney
måndag 24 februari 2014
Nick & Norahs Oändliga Låtlista
Författare: Rachel Cohn & David Levithan
Titel: Nick & Norahs Oändliga Låtlista
Originaltitel: Nick and Norah's Infinite Playlist
Sidor: 198
Utgivningsår: 2006
Nicks band har ett av sina gig på en av klubbarna i stan, precis samma klubb där Norah & hennes bästa vän håller till. Efter att Nicks band har spelat färdigt ser han sitt ex komma emot honom, så han vänder sig till första bästa tjej han inte ens känner och säger: "Jag vet att det här kommer att låta konstigt, men har du något emot att vara min flickvän de närmaste fem minuterna?".
Norah, som är personen som råkar sitta bredvid Nick, känner Nicks ex och vill helst inte prata med henne, så hon besvarar frågan genom att lägga handen runt hans nacke och kysser honom.
Jag såg faktiskt filmen kvällen innan jag började läsa boken. Jag har velat sett både filmen och läsa boken länge nu, och är rätt glad att jag äntligen gjorde det. Filmen var dock väldigt olik boken, men ska jag vara ärlig så gillade jag boken mycket mera. I filmen var det mera att de försökte hitta Caroline som hade försvunnit iväg, men boken handlade mera om Nick & Norah. Tris var inte heller lika bitchig i boken som hon var i filmen. I boken verkade hon faktiskt rätt vettig ändå.
Biten med att Cohn & Levithan skriver vartannat kapitel gjorde ingenting. I andra böcker det har vart så har jag lätt blandat ihop personerna, men här var det ovanligt enkelt att hålla reda på vilket kapitel som tillhörde vem.
Humorn gillade jag också. Och hur Nick & Norah passade så bra ihop. Hur de satt och pratade om helt random saker som till exempel E.T och Salvatore.
För övrigt har jag inte så mycket att säga. Jag rekommenderar boken före filmen, men jag tyckte att filmen var bra den också.
//Therese
Titel: Nick & Norahs Oändliga Låtlista
Originaltitel: Nick and Norah's Infinite Playlist
Sidor: 198
Utgivningsår: 2006
Nicks band har ett av sina gig på en av klubbarna i stan, precis samma klubb där Norah & hennes bästa vän håller till. Efter att Nicks band har spelat färdigt ser han sitt ex komma emot honom, så han vänder sig till första bästa tjej han inte ens känner och säger: "Jag vet att det här kommer att låta konstigt, men har du något emot att vara min flickvän de närmaste fem minuterna?".
Norah, som är personen som råkar sitta bredvid Nick, känner Nicks ex och vill helst inte prata med henne, så hon besvarar frågan genom att lägga handen runt hans nacke och kysser honom.
Jag såg faktiskt filmen kvällen innan jag började läsa boken. Jag har velat sett både filmen och läsa boken länge nu, och är rätt glad att jag äntligen gjorde det. Filmen var dock väldigt olik boken, men ska jag vara ärlig så gillade jag boken mycket mera. I filmen var det mera att de försökte hitta Caroline som hade försvunnit iväg, men boken handlade mera om Nick & Norah. Tris var inte heller lika bitchig i boken som hon var i filmen. I boken verkade hon faktiskt rätt vettig ändå.
Biten med att Cohn & Levithan skriver vartannat kapitel gjorde ingenting. I andra böcker det har vart så har jag lätt blandat ihop personerna, men här var det ovanligt enkelt att hålla reda på vilket kapitel som tillhörde vem.
Humorn gillade jag också. Och hur Nick & Norah passade så bra ihop. Hur de satt och pratade om helt random saker som till exempel E.T och Salvatore.
För övrigt har jag inte så mycket att säga. Jag rekommenderar boken före filmen, men jag tyckte att filmen var bra den också.
//Therese
Etiketter:
3 stjärnor,
Chick Lit,
Contemporary,
David Levithan,
Humor,
Kärlek,
Rachel Cohn
fredag 21 februari 2014
Miss Peregrines hem för besynnerliga barn
Författare: Ransom Riggs
Titel: Miss Peregrines hem för besynnerliga barn
Originaltitel: Miss Peregrine's Home for Peculiar Children
Sidor: 380
Utgivningsår: 2011
Jacobs farfar berättade alltid historier från sin barndom. Om hur han flydde från monster och hamnade på en ö med en massa barn med speciella egenskaper. Jacob älskade att lyssna på hans historier, men ju äldre han blev, desto mindre trodde han på dem. Men en dag så dör hans farfar och Jacob var den enda som såg monstret i närheten när han dog. Han börjar få en massa mardrömmar och sedan plötsligt får han tag på ett brev från ön hans farfar bodde på som barn.
Bilderna var bland det bästa. Jag skulle dock ha velat haft lite mer skrämmande bilder, men man ska inte klaga. Det är inte alla böcker som har en creepy bild på nästa blad. Det var nog dock därför jag egentligen köpte boken. Jag hade ingen blekaste aning vad boken handlade om annars.
Nu efter att jag läst den kan jag säga att handlingen var bra den också. Dock var den inte alls lika läskig som jag hade hoppats på, jag hade till och med velat haft lite värre bilder än de som fanns. Den blev egentligen som mest spännande mot de sista kapitlen, då det äntligen började hända lite mera. Men eftersom det är första boken jag lyckats läsa ut på flera månader, så var den inte alls dålig. Jag gillade humorn i boken också, men det kändes som att den försvann mot mitten någonstans.
Jag skulle vilja ha en fortsättning på boken i alla fall, och kommer det ut någon skulle jag helt klart läsa den. Det kändes som att boken inte riktigt tog slut där den gjorde och jag förväntade mig nästan att få reda på att det skulle komma ut en uppföljare men än så länge har jag inte sett eller hört något om det.
//Therese
Titel: Miss Peregrines hem för besynnerliga barn
Originaltitel: Miss Peregrine's Home for Peculiar Children
Sidor: 380
Utgivningsår: 2011
Jacobs farfar berättade alltid historier från sin barndom. Om hur han flydde från monster och hamnade på en ö med en massa barn med speciella egenskaper. Jacob älskade att lyssna på hans historier, men ju äldre han blev, desto mindre trodde han på dem. Men en dag så dör hans farfar och Jacob var den enda som såg monstret i närheten när han dog. Han börjar få en massa mardrömmar och sedan plötsligt får han tag på ett brev från ön hans farfar bodde på som barn.
Bilderna var bland det bästa. Jag skulle dock ha velat haft lite mer skrämmande bilder, men man ska inte klaga. Det är inte alla böcker som har en creepy bild på nästa blad. Det var nog dock därför jag egentligen köpte boken. Jag hade ingen blekaste aning vad boken handlade om annars.
Nu efter att jag läst den kan jag säga att handlingen var bra den också. Dock var den inte alls lika läskig som jag hade hoppats på, jag hade till och med velat haft lite värre bilder än de som fanns. Den blev egentligen som mest spännande mot de sista kapitlen, då det äntligen började hända lite mera. Men eftersom det är första boken jag lyckats läsa ut på flera månader, så var den inte alls dålig. Jag gillade humorn i boken också, men det kändes som att den försvann mot mitten någonstans.
Jag skulle vilja ha en fortsättning på boken i alla fall, och kommer det ut någon skulle jag helt klart läsa den. Det kändes som att boken inte riktigt tog slut där den gjorde och jag förväntade mig nästan att få reda på att det skulle komma ut en uppföljare men än så länge har jag inte sett eller hört något om det.
//Therese
Etiketter:
2 stjärnor,
Bilder,
Ransom Riggs,
Spänning,
Spöken
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)